Den schweiziska centralbankens agerande idag stärkte kronan med 8 procent mot den schweiziska francen, men effekten kan bli större än så, menar analytiker. När ännu en av världens säkra valutor biter i gräset kan kronförstärkningen komma att fortsätta också på längre sikt.

Världens så kallade “trygga” valutor, schweizerfranc, yen och dollar är attraktiva tillflyktsorter i orostider. Sedan hösten 2008 har den krisdrabbade euron fallit cirka 30 procent mot den schweiziska francen, och yenen nådde under sommaren sin högsta kurs gentemot dollarn sedan andra världskriget.

När så den schweiziska centralbanken (SNB) idag gick in hårt för att sänka kursen på landets övervärderade valuta blev effekten omedelbar. Beskedet om att SNB nu “peggar” valutan mot euron, till en miniminivå på 1,20 franc per euro, fick fick den europeiska samlingsvalutan att stiga kraftigt från cirka 1,13 till den önskade nivån på 1,20 schweizerfranc.

– Den schweiziska centralbankens agerande har definitivt ritat om spelplanen för valutamarknaden. Effekten kan bli att investerare börjar leta andra valutor att använda som trygga hamnar. Men som läget är idag råder det brist på sådana, säger Anders Eklöf, valutastrateg på Swedbank.

Utöver de schweiziska kämpar också japanska myndigheterna hårt för att hålla emot när världens investerare flyr till den säkra yenen, bland annat genom hot om nya interveneringar. Euron ses av politiska orsaker inte heller den som ett substitut i någon högre utsträckning.

Bland de valutor som däremot betraktas som säkra i sammanhanget märks både den kanadensiska dollarn och den brasilianska realen, men också den norska och svenska kronan, enligt Anders Eklöf. Han tror att risken för en övervärderad krona är något Riksbanken kommer att väga in i sitt räntebeslut redan nu.

– En högt värderad krona gör att vi får marginellt sämre konkurrenskraft i jämförelse med omvärlden. Om konjunkturen bromsar i samband med en högre kronkurs så kan det bli negativt. Jag väntar mig att vi kommer att se detta avspeglas i morgondagens räntebesked, säger Anders Eklöf.

Anders Eklöf beskriver SNB:s agerandet som "extremt kraftfullt", och förenat med en viss risk. Rent konkret har nu SNB förbundit sig att plocka fram sedelpressen och, närhelst behovet uppstår, vräka ut den egna valutan på marknaden tills dess att priserna nått den önskade nivån. När SNB i slutet av 70-talet genomförde en liknande åtgärd och band francen mot den dåvarande D-marken fick man betala ett högt pris i form av en krafitgt stigande inflation under efterföljande år.

Hur länge SNB kan hålla valutakursen nere beror på hur väl Europas ledare lyckas med attt hantera den rådande skuldkrisen.