Han säger att den offentliga sektorn har använts av grekiska regeringar, oavsett partifärg, för att ge jobb åt stödgrupper och allierade personer.

Mellan 2004 och 2009 växte de offentliganställda med ungefär 85 000, vilket motsvarar ungefär 20 procent av de anställda i offentlig sektor. Men medborgarna upplever inte att de får en höjd kvalitet eller ökad service från den offentliga sektorn, utan man ser bara att den ökar och kostar pengar.

– I själva verket får man betala lite extra, lite utöver det man ska betala, för att man ska få det som man har rätt att kräva som skattebetalare.

Almquist säger att detta är en nagel i ögat på många privatanställda när man ser effekterna av åtstramningar som skattehöjningar. Det blir en skev balans när det gäller vilka grupper som får bära de tyngsta bördorna av åtstramningspaketet.

I förra veckan blev detaljerna klara i paketet som regeringen tvingats till efter press från EU-kommissionen och Europeiska centralbanken, ECB.

Sparpaket på 4,8 miljarder euro, motsvarande 46 miljarder kronor, syftar till budgetförstärkningar i år för att klara delmålet att sänka budgetunderskottet med 4 procent under 2010.

Det är ett treårigt besparingsprogram för att komma ned under de 3 procent som stabilitetspakten stipulerar. I fjol hade Grekland ett budgetunderskott på 12,7 procent av BNP.

Regeringens paket innebär förstärkningar på intäktssidan, bland annat i form av höjd moms på alla de tre olika momssatserna och höjda punktskatter på alkohol, tobak och bensin.

– Det ger ju också en fördelningspolitisk profil som gör att regeringen får en svekdebatt. Det är ju en socialistisk regering, och man har sagt att man ska klara av besparingarna men ska se till att de svaga i samhället skyddas. Men momshöjningarna slår ju direkt och proportionellt mer mot de svaga grupperna.

Regeringen vidtar också en del åtgärder för att få till stånd en bättre balans i bördorna mellan privat- och offentliganställda.

Det handlar om frysningar av pensioner, en sänkning med 10 procent av det lönetillägg som utgår i den offentliga sektorn och en minskning av de så kallade trettonde och fjortonde månadslönerna, alltså bonus i form av extra månadslöner som betalas ut till påsk och jul. Dessa har man reducerat med 30 procent.

– När det gäller det har en del fackliga ledare sagt att det är något heligt och att det är en krigsförklaring mot de fackliga organisationerna.

Håkan Almquist berättar att det i dag är en ny generalstrejk och att både de offentlig- och privatanställdas fackföreningar drar genom staden i tre eller fyra stora demonstrationståg.

Följden är att kollektivtrafiken inte går, att flygplatsen är stängd eftersom flygledarna strejkar och att färjetrafiken är inställd eftersom sjömännen inte arbetar. Dessutom är läkarna i strejk och sjukhusen är endast akutbemannade.

Det har också blivit en debatt som handlar om att åtstramningspaketet är för tufft, att det stryper den ekonomiska aktiviteten och att man därigenom egentligen minskar det utrymme som regeringen behöver för att få intäkter. Kritiken riktar in sig på att det dämpar investeringarna och konsumtionen allt för mycket.

Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB, menar att Grekland skiljer sig i förhållande till de övriga så kallade PIIGS-länderna.

– Grekland är värst i klassen, i den bemärkelsen att kombinationen budgetunderskott, statsskuld och bytesbalansunderskott är värst.

Han säger att det är ett stort problem att Grekland inte har någon egentlig industri. Ekonomin är bara uppbyggd på livsmedelsproduktion, turism och shipping.

– Man har en väldigt begränsad exportsektor över huvud taget. Tittar man på varuexporten så är den bara 7 procent av BNP. Det är oliver och olivolja, sedan är det inte så mycket mer.

Det gör att Grekland har svårt att göra något åt sin situation. Och en väldigt stor del av statsskulden är finansierad av utlänningar, över 90 procent av obligationsstocken är köpt av utlänningar.

När Grekland gick över till euron blev pengar helt enkelt för billiga, landet fick en räntenivå som inte var anpassad till de grekiska förhållandena utan till vad som gällde i Tyskland, säger Mitelman.

– Tyvärr finns det ingen quick fix, eftersom de inte har någon egen valuta eller sedelpress. Det som krävs är åtstramningar och det kommer att vara en lång och smärtsam process som kommer att leda till att man får dra upp pensionsåldern och att man får sänka lönerna och måste sänka kostnader.