Regeringen i Aten ser inte ut att kunna ta landet ur den eländiga ekonomiska krisen – och tilltron till eurogruppen som räddare i nöden är så gott som obefintlig. Här demonstrerar lärare utanför parlamentet i Aten. Foto: Thanassis Stavrakis / AP

Regeringen i Aten ser inte ut att kunna ta landet ur den eländiga ekonomiska krisen – och tilltron till eurogruppen som räddare i nöden är så gott som obefintlig. Här demonstrerar lärare utanför parlamentet i Aten. Foto: Thanassis Stavrakis / AP

Grekland nära en totalkrasch

2010-04-29 | Publicerad 07:02  |  Uppdaterad 09:12

Politisk uppbackning, antydningar om lån, löften om krediter och slutligen reda pengar på väg. Men ingenting har hjälpt. Regeringen i Aten ser inte ut att kunna ta landet ur den eländiga ekonomiska krisen – och tilltron till eurogruppen som räddare i nöden är så gott som obefintlig. Grekland närmar sig totalkrasch.

Bakgrund

Grekland har skulder på över 300 miljarder euro, och ett budgetunderskott på omkring 14 procent av BNP, alltså mer än fyra gånger högre än EU:s högsta tillåtna gräns på 3 procent.

Kostnaden för skulden, med stigande räntor på lånen, som i sin tur krävt nya lån, har ökat lavinartat, och riskerat att spoliera tilltron till euron.

Den 3 mars presenterade Grekland ett åtstramningsprogram fryser löner och pensioner, för att återfå förtroende på pengamarknaderna och kvalificera sig för hjälp från euroländerna och IMF.

Den 11 april klubbade eurogruppens finansministrar en låneplan med IMF och Aten, för att inte riskera den gemensamma valutan. Grekland måste dock på sikt lösa sin ekonomi, som dras med strukturella problem, exempelvis låga skatteinkomster och skenande inflation.

Sent i tisdags nedvärderade Kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor’s Greklands kreditvärdering till absolut skräpstatus och sänkte därmed i praktiken grekiska förhoppningar om att i framtiden få låna mer pengar på finansmarknaderna.

Euroländerna och den USA-baserade Internationella valutafonden (IMF) har som en sista utväg för att eurolandet ska kunna betala tillbaka stora, kortsiktiga lån till privata gäldenärer förbundit sig till att låna ut 30 respektive 15 miljarder euro till en låg ränta på mellan 3,5–5 procent till Grekland.

De 45 miljarderna räcker inte i det långa loppet för att lösa skuldbördan, utan var tänkt som en snabb akuthjälp för att göra landet mer kreditvärdigt.

Greklands skulder uppgår till gigantiska 300 miljarder euro – och räntorna på lånen har stigit i takt med att den grekiska krisen gjort långivarna alltmer skeptiska till landets förmåga att lösa sin situation.

Olika krisscenarion som att IMF skuldsanerar Grekland, med det obehagliga politiska förmyndarskap som man då försätter landet i, eller att man tillfälligt utesluter Grekland ur eurosamarbetet för att rädda det som räddas kan av förtroendet för valutan, kastas nu mellan väggarna i mötesrum från Aten till Washington.

IMF säger sig nu vara redo att stå för mer än de 15 miljarder euro, eller en tredjedel av lånepaketet, om euroländerna inte skulle lyckas ta fram pengarna. Alternativt kan man lägga till ytterligare miljarder ovanpå de första 45.

I en intervju med franska tidningen La Tribune varnade IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn för att Grekland utan IMF:s stöd skulle hamna i en ohållbar situation.

– Grekerna måste förstå att saneringen av de offentliga finanserna, efter åratal av ansvarslöshet, kommer att bli smärtsam och svår, sade Strauss-Kahn.

Men att ställa Grekland under IMF:s förmyndarskap vore en enorm politisk prestigeförlust för eurogruppen. IMF delar inte ut lån utan att ställa tuffa motkrav på mottagaren.

Eurogruppen har insisterat på att leda operationen, för att visa att valutasamarbetet är starkt och solidariskt med felande medlemmar.

EU-kommissionen underströk igår att en grekisk skuldsanering – det vill säga att IMF tar över krisaktionen – inte är ett alternativ och att ett sådant scenario inte alls diskuteras i de stressade förhandlingarna om lånevillkoren för Grekland som nu pågår.

Allra senast den 19 maj måste Grekland betala tillbaka ett lån på 10 miljarder euro. Misstanken är att övriga euroländer inte kommer att hinna få fram de 45 miljarderna tills dess, på grund av inhemska politiska procedurer som måste bli klara innan pengar kan delas ut. Flera euroländer kräver sina parlaments godkännande.

– EU och ECB (Europeiska centralbanken) är fast beslutna att säkerställa stabiliteten i euroområdet, försäkrade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso från ett möte Tokyo.

OECD sade på onsdagen att den grekiska krisen ”sprider sig som Ebola”, och att Europa måste agera fort för att skydda euron och finansmarknaderna.

Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors nedvärderade även Portugals kreditnivå. På tur står Spanien, Irland och Italien, som även de dras med stora skulder.

Enligt Barroso ska stödet komma fram i tid. Men detta verkar i dagsläget helt och hållet hänga på lånets största bidragsgivare: Tyskland. Och landets motvillighet att godkänna lånet är en av anledningarna till såväl paniken på finansmarknaderna som de nya, rekordhöga räntorna på Greklands lån.

Tyskland skulle ensamt stå för nästan en tredjedel, eller 8 miljarder, av euroländernas lån till Aten, något som gör räddningspaketet till en enormt politiskt laddad fråga inför de viktiga tyska regionalvalen den 9 maj.

Den tyska hemmaopinionen är starkt emot att behöva hjälpa ett land som de anser helt enkelt har slarvat med sina finanser.

Både ordföranden för ECB, Jean-Claude Trichet, och IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn reste igår till Berlin för ett möte med förbundskansler Angela Merkel och finansminister Wolfgang Schäuble.

Syftet med resan uppgavs vara att övertala Merkel om att Tyskland måste vara med på räddningspaketet. Annars kan Greklands exploderande skuldkris destabilisera hela euroområdet.

På eftermiddagen rapporterade tyska Reuters om att mötesdeltagarna hade diskuterat att höja lånepaketet från 45 miljarder euro till hela 120 miljarder euro.

Ett extrainsatt toppmöte om Grekland ska äga rum kring den 10 maj – någon eller några dagar efter de tyska regionalvalen, men också ungefär en vecka före det ödesmättade bäst-före-datumet för Greklands avbetalning.

Teresa Küchler

Följ E24 på Twitter eller Facebook

Kommentera artikeln

Det finns 0 kommentarer på artikeln

För tillfället kan kommentarer inte lämnas.

Fler nyheter på E24 E24-Startsida

Hur högt visslar du?

Vem vågar tjalla på den som sitter med makten över lönekuvertet?

Tyck till

Se resultat

Har du tjallat när du upptäckt oegentligheter på jobbet?