Inför mötet har det cirkulerat uppgifter om att ett räddningspaket skulle vara färdigförhandlat och redo att sättas in om de grekiska statsfinanserna skulle kollapsa.

Det förnekas från flera huvudstäder och Frankrikes finansminister Christine Lagarde sade i helgen att hon inte tror på något konkret löfte till Grekland på mötet. Det vore alldeles för tidigt, anser hon.

Däremot behöver ministrarna diskutera hur en eventuell räddningsaktion skulle se ut. Ett möjligt alternativ är att enskilda euroländer ger lån eller garantier till Grekland eller att EU-kommissionen lånar upp pengar som sedan kan lånas ut till Grekland. Det skulle bli billigare för grekerna än om de själva försöker låna på marknaden.

De usla finanserna, ett gigantiskt skuldberg och noll förtroende på marknaden gör att Grekland måste betala höga räntor. Redan i april och maj måste Grekland låna runt 20 miljarder euro för att hantera sina skulder. Finansministrarna kan därför inte fundera allt för länge på vad de ska göra.

När finansministrarna möttes för en månad ökade de pressen på Grekland att göra ännu mer för att få ner budgetunderskottet från 12,7 procent av BNP till 8,7 procent i år.

Sedan dess har den grekiska regeringen presenterat en rad krisåtgärder, till exempel dyrare bensin, tobak och alkohol, frysta pensioner och minskade semesterersättningar.

EU-kommissionen har redan sagt att den är nöjd med vad som nu görs i Aten och samma sak väntas finansministrarna säga.

Den grekiska krisen har skakat om hela euroområdet. Det är därför inte enbart av omsorg om grekerna som euroländerna så intensivt tar sig an de grekiska problemen. De vill även försvara förtroendet för euron.

Krisen har visat att euro-bygget inte var så stabilt som man trott, vilket fått idéer om en Europeisk Valutafond att ta form. Till och med annars motsträviga Tyskland kan tänka sig någon slags fond för att i framtiden hjälpa euroländer i kris.

Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble skissade på en sådan i Financial Times häromdagen och uttalade då också tanken att ett euroland, som sista utväg, skulle kunna kastas ut från valutaunionen.