– Krisen har utvecklats från en finanskris till en ekonomisk kris, det första globala ekonomiska krisen i globaliseringens tidsålder, sammanfattade han världsläget.

Den 2 april hålls G20-mötet i London, då världens största ekonomier återigen ska sätta sig ned och diskutera hur finanskrisen skall mötas.

Andrew Mitchell säger att det finns tre områden där man måste börja söka lösningar på Londonmötet. Först och främst måste man komma överens kring hur finansmarknaderna ska stimuleras och stärkas då ”problemen inte är över där”.

Vidare måste man förstärka det globala ekonomiska systemet och slutligen återföra världsekonomin till en stabil tillväxt. Det viktigaste är att man lyckas hitta en väg för att förstärka förtroendet globalt.

– Vi kommer att komma tillbaka till tillväxt igen, men från varje kris av sådant slag som denna – och vi har kanske inte sett så många – så kommer en omstrukturering av ekonomin att följa. Vi måste använda denna möjlighet att närma oss en grönare ekonomi i framtiden, sade han.

Han lade fokus på att internationellt samarbete krävs för att tackla en global kris.

– För bara för några månader sedan trodde vi att utvecklingsländerna skulle hålla upp det internationella ekonomiska systemet och folk pratade om att dessa länder skulle slippa drabbas av den amerikanska krisen. Men vi är nu så sammankopplade på ett helt nytt sätt att krisen sprids överallt och påverkar alla.

Denna kris skapades inte av globalisering, men den spreds genom att världen är sammankopplad, sade den brittiska ambassadören.

– Det är därför Londonmötet är så avgörande för att föra samman världens största ekonomier för en global koordinering av insatserna.

Han berättade att det nu söks en europeisk lösning inför mötet då EU måste ta en ledande roll i detta arbete.

– Londonmötet ger oss möjlighet att skapa en global lösning, men vi ska inte förstöra frihandeln. En ny global reglering krävs och nya institutioner måste sättas upp. Samtidigt ska protektionism undvikas – kortsiktiga inhemska lösningar löser inte krisen men kan däremot förstärka den.

Han sade att det finns ett antal avgörande frågor som snabbt måste lösas; att öka likviditeten i finanssektorn, stödja IMF och andra organisationer för att undvika att stater fallerar, samt ge dem resurser att upptäcka hot i framtiden.

Samtidigt måste EU och andra länder arbeta för att en liknande kris inte kan inträffa igen.

– Men det behövs en koordinerad exit-strategi så att länder inte hamnar i en situation med stora och växande underskott, sade han.

– Londonmötet är en möjlighet att verkligen reformera det ekonomiska systemet och att se bortom krisen och verka för frihandel och transpararens samt kämpa emot protektionism.

Riksgäldens generaldirektör Bo Lundgren höll med men med uppmaningen att ha de akuta riskerna i första rummet.

– Det viktigaste är att Londonmötet erbjuder en lösning som tar oss ur denna negativa spiral, och det första steget är att lösa finanssystemets problem, sa Bo Lundgren som inte riktigt höll med om att framtida reglering av finansmarknaden bör vara i stort fokus under mötet:

– Huvudprioriteringen måste vara den pågående krisen på finansmarknaderna. Jag hoppas att man inte pratar för mycket om framtida reglering. Det är bra att man pratar om bättre reglering, men inte mer. Det är inte det mest centrala nu, bankerna kommer ändå inte att ta överdrivna risker i dagens klimat. I första hand bör de diskutera hur vi löser det akuta problem som finns nu i finanssystemet.

Världens regeringar måste enligt Lundgren försöka stärka förtroendet, då världens centralbanker redan har jobbat hårt för att förstärka likviditeten.

– Nu måste konfidensen stärkas av regeringar. I dagens nervösa klimat skjuts investeringar och inköp upp. Just nu är dock inte stora skattesänkningar en bra lösning, sade Bo Lundgren.

– Detta skulle leda till ökat sparande, men nu behövs ökat spenderande. Många andra stimulansåtgärder behövs som främjar konsumtion och investeringar. Men breddbaserad fiskalstimulans är inte så passade i en miljö med lågt förtroende.

På söndagen presenterade Världsbanken en ekonomisk prognos i upptakten till G20-förmötet på lördag mellan ländernas finansministrar och centralbankschefer.

Man skriver i prognosen att världens ekonomiska tillväxt väntas ligga 5 procentenheter under potential och att den globala industriproduktionen i år kan komma att ligga 15 procent under nivån som uppmätes 2009. Världshandeln väntas uppvisa den största nedgången på 80 år.

Världsbanken efterfrågar ökade åtgärder från regeringar, multilaterala institutioner och från den privata sektorn för att motverka krisens effekter.