När läraren inte dyker upp på lektionerna eller läkaren inte finns på plats i sjukstugan är det oftast de fattigaste invånarna som drabbas.

Likadant är det när tjänstemän släpper igenom utspädda gödningsmedel till fattiga småbönder. Det försämrar inte bara skördarna och utan också många odlares tilltro till effektivare jordbruksmetoder. Därmed bromsas möjligheterna till ekonomisk utveckling.

Detta är exempel på ”tyst korruption”, ett begrepp som Världsbanken lanserar i sin senaste årsrapport om Afrika söder om Sahara (”Africa Development Indicators 2010”).

Den mer kända och omtalade korruptionen (”big-time corruption”) bygger på att pengar byts mot tjänster eller favörer. Men det är bara toppen av isberget, enligt Världsbanken.

Under ytan finns den korruption som äger rum när offentliganställda tjänstemän inte levererar de tjänster eller varor som samhället bekostat.

Tyst korruption (”quiet corruption”) finns i många varianter och förekommer runt hela världen, men det gemensamma draget är att den inte involverar några utbyten av pengar, enligt Världsbankens definition.

Det handlar alltså om slarv eller fusk för egen bekvämlighet eller vinning. Följden blir sämre offentlig service.

Detta har ”mycket ofta djupa, långsiktiga följder för hushåll, jordbrukare och företag”, skriver Världsbanken.

Barn kan till exempel få lida hela livet av dålig skolutbildning. Och det är breda grupper som drabbas, eftersom det handlar om fördelningen av offentliga resurser.

– De långsiktiga effekterna är mycket viktiga, och de har inte uppmärksammats så mycket. De tenderar också att vara störst där fattigdomen är högst, säger rapportens huvudredaktör Jorge Saba Arbache.

Tyst korruption kan också vara dödlig. Fusk med läkemedel och brist på sjukvårdspersonal kan kosta liv.

– Fyra femtedelar av barnen som dog av malaria i ett av Östafrikas länder hade sökt medicinsk hjälp innan de dog. Det säger en del om kvaliteten i sjukvården. Malaria är rätt enkelt att behandla, säger Världsbankens chefsekonom för Afrika, Shanta Deravajan.

Rapporten ger många exempel på tyst korruption. Här är några:

• I Uganda uteblev skollärarna från 20 procent av sina timmar 2007, och lika stor var lärarfrånvaron i västra Kenyas landsbygd 2004.

• I Ugandas hälsovård var 33 procent av personalen frånvarande 2003.

• I Nigeria var mer än hälften av alla läkemedel som såldes i apoteken under 1990-talet förfalskade produkter.

• I Västafrika innehöll 43 procent av de gödningsmedel som undersökts under 1990-talet inte de näringsämnen de borde och var därmed nästan verkningslösa. Det berodde enligt Världsbanken till stor del på bristande kontroller.

• Vanligt är också att kraftförsörjning, teleoperatörer och vattenverk lider av distributionsförluster, överbemanning och underfakturering.

Men tyst korruption går att bekämpa, eftersom det är ett problem som orsakats av människor, påpekar Shanta Deravajan. Då behövs stark politisk vilja, men än viktigare är att öka allmänhetens insyn i användningen av offentliga medel, understryker han.

Det visar flera fall när myndigheter har börjat publicera sina anslag till varje skola så att medborgarna själva kan jämföra med hur mycket som faktiskt verkar ha använts.

I exempelvis Uganda kommer nu 90 procent av anslagen till skolor till rätt användning, jämfört med bara 13 procent för tio år sedan, uppger Shanta Deravajan som hoppas att Världsbankens nya Afrikarapport med sin stora mängd data också ska användas för insyn och granskning.