HOTEN MOT ÅTERHÄMTNINGEN
Del 2 - EUROPA

I går publicerades statistik som visar att Greklands BNP sjönk 3,7 procent under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året, vilket var sämre än väntat.

Kreditmarknadens tro på att Grekland ska lyckas hiva sig ur skuldträsket vacklar också betänkligt.

Nu ligger räntan för en tioårig statsobligation på nästan 12 procent, 9 procentenheter över den tyska räntan.

- Räntan har stigit rejält i augusti och ligger på all time high-nivåer. Det visar att misstron mot den grekiska ekonomin är stark, säger Tomas Lindström, ekonom på SEB.

Den höga räntan indikerar att marknaden räknar med en mycket stor risk att Grekland måste skriva ned sina skulder.

Och Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi och ordförande för Finanspolitiska rådet, tror att det blir svårt att undvika.

- Jag är väldigt tveksam till att man kommer att klara sig undan en nedskrivning. I bästa fall kan man skjuta det på framtiden, säger han.

Samtidigt som misstron mot Grekland återigen har stegrats, vill kritiken mot stresstestet av de europeiska bankerna som genomfördes i juli inte lägga sig.

En uppmärksammad artikel i Wall Street Journal pekar på att de europeiska bankernas exponering mot riskabla statspapper - som grekiska, spanska och portugisiska statsobligationer - underskattades kraftigt.

Enligt statistik från ”centralbankernas bank”, Bank for International Settlements (BIS), sitter till exempel franska banker på spanska statspapper till ett värde av 35 miljarder euro. Enligt resultatet från stresstestet uppgick den summan bara till 6,6 miljarder euro.

När det gäller franska bankers innehav av grekiska statspapper så säger BIS att det handlar om 20 miljarder euro, samtidigt som franska banker satt på 11,6 miljarder enligt resultatet från stresstestet.

Enligt många kritiker var syftet med stresstestet inte att genomföra en grundlig genomlysning av det europeiska banksystemet utan avsikten var att lugna marknaderna.

Förhoppningen var bland annat att portugisiska och spanska banker, som blivit beroende av lån från ECB under Europas statsfinansiella kris, återigen ska klara sig utan stöd från den europeiska centralbanken.

Men färska siffror visar att trenden varit den motsatta. Under augusti lånade portugisiska banker 49,1 miljarder euro av ECB med portugisiska statsobligationer som säkerhet. Det var en ökning jämfört med juli.

Faktum är att portugisiska bankers beroende av ECB har stigit kontinuerligt sedan juli 2009.

Augustistatistiken för spanska banker är ännu inte publicerad men det finns indikationer på att marknadens misstro mot spanska banker har minskat.

- Kreditmarknaden är hyggligt positiv till spanska banker och stora spanska banker har kunnat emittera även icke-säkerställda obligationer så sent som för någon vecka sedan, säger Martin Enlund, analytiker på Handelsbanken.

På Irland går det åt motsatt håll och kostnaden för att försäkra sig mot att såväl irländska staten som att irländska banker ska ställa in betalningarna, har stigit till nya toppnivåer.

Ett CDS-kontrakt, credit default swap, fungerar som en kreditförsäkring som faller ut om bolaget som lånat pengar skulle ställa in betalningarna.

Att försäkra ett femårigt obligationslån till krisdrabbade Anglo Irish Bank kostar nu runt 796 baspunkter, vilket motsvarar en årlig kostnad på 796 000 euro för att försäkra en investering på 10 miljoner euro. Det börjar närma sig Kaupthing-nivåer, och det innebär också att oron har ökat väsentligt på senare tid. Den första september var motsvarande kostnad cirka 604 000 euro.

Även kostnaden för att försäkra sig mot att de övriga två storbankerna - Bank of Ireland och Allied Irish - ställer in betalningarna ligger på mycket höga nivåer: 394 respektive 484 baspunkter.

Det som bekymrar kreditmarknaden är att Irland ska vackla under det krisande banksystemet, som kommer att bli betydligt dyrare att rädda än vad bedömare initialt räknade med.

- Irländska bankers problem ses som Irlands problem säger Zoso Davies, en kreditanalytiker vid Barclays Capital i London till Bloomberg.

Förra veckan meddelade den numera statligt ägda Anglo Irish Bank att banken behöver ytterligare 25 miljarder euro i statligt stöd.

Och i går förklarade finansminister Brian Lenihan att man planerar att dela upp Anglo Irish i "bra" och "dåliga" banker. Det blir minst kostsamt för irländska skattebetalare, menade han.

För två veckor sedan sänkte också kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s Irlands betyg för långfristig upplåning ett steg, till AA- från AA. Utsikterna för det sänkta betyget är dessutom negativa.

Sänkningen motiverades med att de prognostiserade kostnaderna för den irländska regeringen att stötta den finansiella sektorn har stigit från 35 miljarder euro till 50 miljarder euro.

- 50 miljarder euro är oerhört mycket i relation till storleken på ekonomin, säger Fred Goodwin, senior makrostrateg på japanska investmentbanken Nomura, till E24

Idag ligger räntorna för irländska statsobligationer på runt 6 procent, knappt 4 procentenheter över den tyska räntan, vilket är den högsta nivån sedan Irland gick med i valutasamarbetet.

Motsvarande portugisiska ränta ligger på ungefär samma höga nivå.