De senaste månaderna har Grekland-krisen toppat varenda affärstidning. Mer i skymundan har Storbritannien presterat ett budgetunderskott på 12,7 procent - i princip lika stort som Greklands.

Problemet är att Storbritanniens ekonomi är sex gånger större än Greklands. Och ju större ekonomi som krisar, desto värre.

Det är inte bara brittiska staten som är skuldsatt. Storbritanniens privata sektor är högre belånad än både övriga eurozonens och USA:s privata sektor.

Tar man hela den privata sektorns skuld, inklusive hushåll och företag, motsvarar den drygt 200 procent av BNP. Motsvarande siffror för eurozonen och USA är drygt 160 respektive 165 procent av BNP.

Hushållens skulder motsvarar samtidigt cirka 90 procent av BNP, motsvarade andel för hela eurozonen uppgår till drygt 60 procent av BNP.

Kombinationen av en stramare finanspolitik framöver, vilket bedöms som absolut nödvändigt, och det faktum att brittiska hushåll är mest skuldsatta bland G7-länderna, kommer att hämma konsumtionen skriver SEB i en analys. Banken spår att konsumtionen växer med 0,3 procent i år och knappt 1 procent 2011.

Som grädde på det skuldmoset spås budgetunderskottet hamna närmare 12 procent av BNP i år och strax under 10 procent 2011, högst bland G7-länderna.

Statsskulden väntas samtidigt nå 100 procent av BNP år 2014 enligt IMF, och SEB varnar för att Storbritanniens kreditstatus hotas av en nedgradering redan i höst om inte en trovärdig saneringsplan tas fram.

Nu är Storbritanniens stora utmaning att komma tillbaka till en balanserad budget, förklarar Carl Hammer, chefsstrateg på SEB.

– Det finns ju en konjunkturell aspekt som kommer att förbättras successivt. Men den stora frågan är hur stort det strukturella budgetunderskottet är, om staten mer eller mindre permanent tappat skatteintäkter beroende på en lägre aktivitet i finanssektorn till exempel. Här råder en stor osäkerhet.

Problemet är att det råder olika uppfattningar om hur en balanserad budget bäst kan uppnås.

Labour, med Gordon Brown i spetsen, har drivit linjen att ekonomin är alltför svag och därför inte tål tuffare åtstramningar för närvarande.

Nick Clegg och Liberaldemokraterna har indikerat att de inte vill se några stora budgetsåtstramningar förrän nästa år, vilket är mer i linje med Labours politik.

De konservativa, som nu får styra landet tillsammans med Liberaldemokraterna, har varit tydliga med att Storbritannien måste dra åt svångremmen ordentligt.

– Inför valet sa de konservativa att - förutsatt att man vann - skulle man lägga fram en ”nödbudget” inom 50 dagar efter valet, förklarar Carl Hammer.

De konservativa har exempelvis föreslagit en 80-20 fördelning mellan sänkta utgifter och höjda skatter. På skattesidan räknar SEB med att momsen kommer att höjas med knappt två procentenheter till 2011.

– Den brittiska ekonomin brottas med djupare obalansproblem än övriga ledande ekonomier och marknaden föredrar definitivt den konservativa linjen med hårda budgetåtstramningar, säger Carl Hammer.

Dessa nedskärningar kommer i så fall innan Storbritanniens banker hunnit hämta sig fullt ut efter förra finanskrisen.

Banksystemet i Storbritannien har fortfarande problem och det drabbar hushållen.

– Bankerna kräver högre intjäning från sin bolånestock jämfört med tidigare. Man har rekordhöga marginaler på sina bolån, och det är för att bankerna måste bygga upp sina balansräkningar. Även om Bank of England har väldigt låg ränta, får hushållen inte dessa låga räntor på sina bolån.

Därför kommer det att dröja innan huspriserna sätter ordentlig fart uppåt igen.

– Från toppen har huspriserna rasat 25-30 procent även om priserna har återhämtat sig på sistone. Samtidigt indikerar antalet bolåenansökningar att det är mycket som talar för att bomarknaden kommer att vara fortsatt svag framöver, säger Carl Hammer.

Samtidigt är allt inte nattsvart.

- Ledande indikatorer visar på en ganska kraftig återhämtning - om än från låga nivåer. Jag tror att ekonomin kommer att visa bättre tillväxttal framöver vilket kommer att ge regeringen lite respit, säger Carl Hammer.

SEB:s prognos för Storbritannien är en BNP-tillväxt på 1,5 procent i år och 2 procent nästa år.