–Etanol som drivmedel är historiens största miljömisstag, säger professorn i geoteknik vid Berkeley, Tad Patzek, som forskat kring etanolens totala miljöprofil.

–Inte alls, påpekar doktor Michael Wang vid Argonnelaboratoriet, under USA:s energidepartement. Han är en av nyckelpersonera när president George W Bush ska hitta hållbara energilösningar.

Båda besökte Sverige i veckan – de möttes aldrig fysiskt – men SvD Näringsliv lät dem ändå känna på varandras argument.

–Etanol är effektivare än någonsin att tillverka och släpper ut allt mindre koldioxid, säger Michael Wang. Han pekar på att det satsas mycket på utveckling av andra generationens etanol – som ska göras ur cellulosa. Och inte konkurrera med matproduktion.

Men först: Vad handlar larmet runt etanolen om?

Med exploderande koldioxidutsläpp från vägtransporter – som står för 15 procent av världens totala utsläpp – har etanol som drivmedel hamnat i strålkastarljuset. Anledningen är att etanol med relativt små ändringar kan köras i en vanlig bensinbil. Och att etanolen produceras ur växtriket, idag främst från sockerrör och majs. Växterna upptar koldioxid, som mer eller mindre ”tar ut” den koldioxid som sedan släpps ut från bilarnas avgasrör.

I teorin alltså.

I praktiken råder fullt krig om huruvida det stämmer. I huvudsak träts det om tre saker. Om produktion av etanol tar mer energi än man får ut, alltså om den så kallade energibalansen är positiv eller negativ. Därefter hur mycket koldioxidutsläppen egentligen går ner jämfört med bensindrift. Och till sist att etanol och ­andra biodrivmedel gjort att den globala mat- och energimarknaden växt ihop; att två miljarder av världens ­­fattigaste människor plötsligt står mot 800 miljoner bilägare.

Professor Tad Patzek stora kritik är att etanolen ger lite energi – och är dyr att tillverka.

Michael Wang tar det med ro.

–Han tar med solenergin i sina beräkningar, då krävs det mer energi att producera en enhet etanol än bensin.

Wang vill istället prata om att etanolproduktionen ständigt effektiviserats:

–Per insatt råvara har effektiviteten ökat med 50 procent de senaste 35 åren – och energiinsatsen har minskat med 50 procent de senaste 20 åren, säger han stolt.

Men Tad Patzek säger att om etanolen på allvar ska komma upp i volymer krävs dels etanol av sockerrör – som har mest energiinnehåll – i gigantiska plantager i Asien, Afrika och Central- och Sydamerika.

–Det leder till massiv förstöring av våra mest känsliga ekosystem. Och två gånger så mycket koldioxid släpps ut genom att bränna ner regnskog och anlägga plantager – än om skogen fått vara kvar, säger Tad Patzek.

Michael Wang pekar då på att det i praktiken inte är så mycket skog som huggs ned. Här börjar han rita på ett papper. En karta över Brasilien.

–Den mesta etanolen kommer från sockerrör i Brasilien. Men odlingarna finns nästan bara i södra delen – och Amazonskogen finns i norra delen.

Men Tad Patzek ger sig inte; pekar på att sockerrörsplantagen tränger ut de som livnär sig på boskap – till amazonskogen, där skog bränns på stora ytor för boskap – större ytor än de betade på förut, säger han.

Det håller inte Michael Wang med om – han medger att det bränns regnskog för att boskapsägarna trängs ut – men att ytorna är betydligt mindre än vad Patzek säger.

Just nu forskas det om det som alla etanolförespråkare anser vara framtiden: Andra generationens etanol – av cellulosa som bryts ner till socker – som blir etanol. Här kan trä användas som råvara, men också majsväxternas stammar och sockerrörens rester, bagass. Det innebär att etanol inte blir en konkurrent om maten.

–Det låter bra, men cellulosa är ett av naturens mest envisa ämnen att bryta ner. Det krävs väldigt mycket energi och det gör det hela ointressant, säger Tad Patzek.

Men här kommer Michael Wang riktigt igång, ögonen lyser och han säger att energin inte är problemet, snarare kostnaderna att bryta ner cellulosan.

–Men kostnaderna går ner allt mer. Vi har fortfarande stora problem att lösa, men det forskas intensivt runt detta nu.

Enbart 2006 satsades cirka 1 miljard dollar – knappt 7 miljarder kronor – i USA på biobränsleforskning – varav cirka 150 miljoner kom från statligt håll. Det allra mesta lades på etanolen.

Vad vill då professor Patzek ha istället för etanol?

–Solenergi. Sol som omvandlas direkt till el har 20 procents effektivitet. Etanol mindre än en halv procent, säger han.

Men han medger att det finns problem med att hitta ytor för stora solceller och lagra energin i batterier, vilket gör att det kan dröja länge innan man når en lösning. Han har ett råd till biltillverkare:

–Agera nu! Ta risker!!

Michael Wang poängterar också att det är nu vi måste agera. Men han anser att det är just därför etanol är en – av flera – dellösningar.