– Det är oroväckande att några få personer kan påverka och förhindra utvecklingen och kanske även äventyra det internationella finansiella systemet. Då tänker jag framförallt på Tea Party-rörelsen men också på att varken demokrater eller republikaner lyckats komma överens, säger Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson till E24.

Hon tror dock inte att det går så långt att USA slutar betala sina kreditgivare. Hon tror att det är mest sannolikt att parterna enas om en kortsiktig höjning av skuldtaket men påpekar samtidigt att mer långsiktiga budget- och skuldfrågor då fortfarande kvarstår.

Och den samlade bedömningen bland experter är fortfarande att de amerikanska politikerna når en lösning innan tiden är slut.

– Alla är ense om att de kommer att höja skuldtaket innan det leder till en betalningsinställelse mot obligationsinnehavarna, säger Martin Enlund, ränte- och valutastrateg på Handelsbanken.

Enligt Martin Enlund är deadlinen som satts till den 2 augusti dessutom inte nödvändigtvis så definitiv som den verkar.

För att klara sig några extra veckor skulle USA kunna skära ned kraftigt på alla utgifter som inte riktas mot just obligationsinnehavarna.

– Då skulle man snabbt göra allt för att stoppa utbetalningar av pensioner, sjukvårdersättningar och göra så att soldaterna kanske inte får någon lön under en månad och så vidare.

– Det skulle innebära att man ställer in betalningarna till det amerikanska folket istället för till obligationsinnehavarna.

Även Robert Bergqvist, chefsekonom SEB, tror att politikerna i USA till slut kommer överens angående budgeten.

– Det är ingen som tror att USA ska ställa in betalningarna. Det skulle vara en unik händelse och rejäl skräll som får konsekvenser både för amerikanerna själva och utanför landets gränser, säger han till TT.

Peter Werleus, ränteförvaltare på Carnegie, säger också till E24 att sannolikheten för att en uppgörelse inte skulle komma till stånd är mycket liten.