Igår kom beskedet att Dubai World, som ligger bakom Dubais extravaganta byggen av konstgjorda öar och jättelika skyskrapor, ställer in betalningarna under sex månader.

Med anledning av den massiva statliga inblandningen i bolaget har uppgifterna lett till spekulationer om att staten Dubai ska ställa in betalningarna, eller åtminstone att staten inte klarar av att garantera Dubai Worlds åtaganden.

Uppgifterna om Dubai Worlds betalningsproblem fick priset för att försäkra sig mot att staten Dubai ska ställa in betalningarna att gå upp kraftigt. CDS-spreadarna har fått en rejäl knuff utåt, från 362 till 525 punkter.

Ett CDS-kontrakt, credit default swap, fungerar som en kreditförsäkring som faller ut om bolaget som lånat pengar skulle ställa in betalningarna.

Samtidigt dämpas oron av att emiratgrannen Abu Dhabi väntas agera för att rädda Dubai undan "konkurs".

Bland kreditgivarna finns Credit Suisse, HSBC, Barclys, Lloyds och Royal Bank of Scotland, "vilket återigen sätter fokus på Storbritanniens fortsatta ekonomiska och finansiella problem och utmaningar", skriver Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB i sitt morgonbrev.

Mats Wilhelmsson, tidigare övervakningschef på Dubaibörsen, säger att det länge spekulerats i att Abu Dhabi ska tvingas rycka in och hjälpa grannen Dubai.

- Abu Dhabi hjälper säkert till, de är också beroende av Dubai, men de kommer inte att göra det gratis. Visst, de är Förenade Arabemiraten, men samtidigt är rivaliteten mellan dem ganska tuff.

Enligt den internationella affärspressen kommer gårdagens besked från Dubai Worlds som en chock.

- Man har ingen aning hur de statliga holdingbolagen är finansierade. Det är inga publika bolag, och det är nog väldigt svårt att få en uppfattning om hur deras ekonomi ser ut, säger Mats Wilhelmsson.

Mats Wilhelmsson lämnade Dubai för ett år sedan. Då hade finanskrisen redan slagit till mot emiratet. Ändå var den allmänna uppfattningen att Dubai skulle klara sig relativt sett bra.

- Man hade precis börjat fatta att, okej, vi kommer kanske också att drabbas. Men inte så allvarligt.

- Men sedan märktes det att företag började säga upp folk. Man fortsatte att bygga på det som hade kommit en bit upp i luften, men det som bara fanns på ritning, det sköts upp. Sedan tvärnitade även byggen som hade kommit en bit på väg.

I början av det här året blev det riktigt illa.

- Det var då folk åkte till flygplatsen, ställde bilen och lämnade en lapp på vindrutan där de förklarade att de inte kunde betala lånen. Det stod ett par tusen bilar på parkeringen som folk bara hade övergivit när de flydde landet.

Det är många faktorer som samverkat till Dubais kris.

- Alla säkerheter som Dubai hade tappade i värde, även utländska sådana. Det är inte så att de hade en hög av kontanter som låg och skvalpade. Dubai behövde krediter, och det blev svårare att få sådana.

Samtidigt som Abu Dhabi sitter på de stora oljetillgångarna, kommer bara 5 procent av Dubais BNP från olja. Emiratet har istället satsat på turism och får också inkomster från transportsektorn. Dubai är en centralpunkt för all logistik i mellanöstern.

Innan krisen slog till bestod Dubais befolkning av 17 procent så kallade ”locals” och 83 procent ”gästarbetare”.

- De flesta gästarbetare jobbade på byggen och liknande, men det var också många som var tjänstemän. Nu har nog de där procentsatserna ändrats eftersom det är så många som lämnat landet, säger Mats Wilhelmsson.