Sedan vårens och sommarens bottennivåer i dollarkursen gentemot kronan har den amerikanska valutan stärkts med omkring 1,20 kronor. Rekylen, som tog rejäl fart i början av augusti, har nu tagit dollarn över 7-kronorsnivån.

- Mycket har hänt de senaste veckorna. Det som sker nu är en panikrörelse på marknaden. Problemen finns på upplåningsmarknaden. Det är svårt att låna upp dollar och dollarn räcker inte till. Därför tvingas många att köpa dollar istället, säger Jenny Mannent, valutastrateg vid Handelsbanken.

På fredagen noterades dollarn till 7,02 mot svenska kronan och till 1,38 mot euron. Under veckan har dollarn stärkts kraftigt mot sitt handelsvägda index, som baseras på en korg av sex valutor.

- Hittills i veckan är det den största uppgången i dollarn mot sitt index på 16 år, men veckan är inte slut än, säger Jenny Mannent.

Förklaringen till flykten till dollar på valutamarknaden finner vi inte i fundamentala faktorer för tillfället, menar Nordeas valutastrateg Anders Eklöf.

- Ett vikigt skäl till att dollarn nu har stärkts är bristen på likviditet i dollar som i sin tur är en följd av oviljan mellan banker att låna dollar till varandra och till andra aktörer ekonomin i rädsla för motpartrisken. Det faktum att USA befinner sig i recession tycks just nu inte påverka dollarn, säger han.

Att dollarn skulle vända var alla experter eniga om när valutan nådde sina bottennivåer i somras, men att rekylen skulle bli så stark och ske så snabbt som den har gjort var ingen beredd på. Det var ECB:s (Europeiska Centralbanken) varning för klart ökade tillväxtrisker i början av augusti som delvis utlöste vändningen i dollarkursen.

När finanskrisen bredde ut sig i USA stod hoppet till att en ekonomisk tillväxt Europa och Asien skulle lyfta världsekonomin, men när även Europa började svaja spred sig oron. Valutaexperterna påpekar dock att avmattningen i Europa inte är hela förklaringen till dollarstyrkan.

- Det råder en global flykt till dollarn, vilket har lett mot en rörelse som är så här stark. Man säljer av mycket i emerging markets som Sydafrika, Turkiet, Asien och Östeuropa. Även råvarurelaterade valutor som de i Australien och Nya Zeeland har försvagats mot dollarn, säger Jenny Mannent.

När kreditkrisen härjat som värst har valutamarknaden varit extremt volatil och investerarna på finansmarknaderna har flytt riskfyllda valutor och marknader. Men valutaexperterna räknar nu med en något lugnare period.

- Vår bedömning är att den senaste rörelsen i dollarn är överdriven. Vi tror att när vi väl får paketet (TARP) på plats så kommer bankerna att försiktigt börja låna och placera med varandra igen. Detta borde höja riskapititen, vilket i sin tur tenderar att försvaga dollarn och stärka högräntevalutorna, säger Anders Eklöf.

På längre sikt, 6-12 månaders sikt, tror Nordea dock att dollarn ska stärkas ytterligare till 7,30 kronor eller ännu högre och till omkring 1,35 mot euron.

- Den synen grundar sig främst på att USA:s ekonomi kommer att komma först ut ur lågkonjunkturen även om det dröjer samtidigt som Europa bromsar in snabbt nu och ECB tvingas börja sänka räntan under hösten, säger Anders Eklöf.