De tyngsta investmentbankerna på Wall Street har hittills förlorat i runda slängar 100 miljarder dollar på den pågående kreditkrisen. Hur stora de slutgiltiga förlusterna blir hänger bland annat på vilka politiska beslut som tas.

Det är därför investmentbankerna nu storsatsar på generösa bidrag till toppkandidaternas kampanjkassor.

Enligt nya siffror från Federal Election Commission hade investmentbankerna, tillsammans med banker och bolåneinstitut, pumpat in sammanlagt 34 miljoner dollar (215 miljoner kronor) i presidentracet vid årsskiftet. Den största donatorn var investmentbanken Goldman Sachs, följt av konkurrenterna Citigroup, Morgan Stanley, Lehman Brothers och Merrill Lynch. Framförallt är det enskilda anställda som står som avsändare eftersom bankerna inte öppet vill ses föredra en viss kandidat.

Traditionellt är det republikanska kandidater som brukar ha störst stöd på Wall Street. Men den här gången håvar demokraterna in mest pengar. New York-senatorn Hillary Clinton och senator Barack Obama från Illinois har båda fått över 5 miljoner dollar från investmentbanker och mäklarfirmor. Republikanen Mitt Romney har mottagit drygt 4 miljoner dollar, medan hans rival Arizona-senatorn John McCain fått in 2 miljoner dollar. Även de stora fastighetsfirmorna har Clinton och Obama som favoriter.

Att demokraterna får mest ekonomiskt stöd beror mindre på deras åtgärdsprogram än på deras starka stöd i opinionsmätningarna. Hillary Clinton har exempelvis krävt frysta räntor i fem år för drabbade husägare, en åtgärd som ogillas starkt av bankerna. Men Wall Street tror ändå att en demokrat ligger bäst till inför det slutgiltiga valet i november och det anses säkrast att stötta en vinnare.

Vad är det då för åtgärder Wall Street hoppas på?

Ja, snarare är det så att man vill försöka undvika ny lagstiftning som kan hota bankernas vinster. Representanthuset har redan antagit ett lagförslag mot ohederliga lånemetoder. Det förslaget hoppas bankindustrin kunna påverka innan det godkänns av senaten. Man vill också undvika nya lagar som gör det möjligt för subprime-låntagare att stämma sina bolåneinstitut.

Investmentbanken Merrill Lynch är en av de hårdaste drabbade av kreditkrisen med förlustavskrivningar på runt 20 miljarder dollar. Här har de anställda bland annat skänkt 147 000 dollar till Mitt Romneys kampanj. Ledningen betonar dock att Merrill Lynch som företag inte har tagit ställning för en viss kandidat.

- Men våra anställda är fria att delta i den politiska processen som alla andra medborgare, säger taleskvinnan Selena Morris till tidningen Miami Herald.

Den före detta Massachusetts-guvernören Mitt Romney har annars lanserat sig själv som näringslivets favoritkandidat med löften om stora skattesänkningar. Han har jobbat många år i företagsvärlden och gång på gång anklagat rivalen John McCain för att vara okunnig i ekonomiska frågor.

Bland de kvarvarande kandidaterna åtnjuter Romney störst stöd från oljesektorn med ett bidrag på 375 000 dollar så här långt. Men även där ligger han i lä mot den nu avhoppade Rudy Giuliani som fick över 600 000 dollar från gas- och oljesektorn.

Bland de svenska börsbolagen är man förtegen när det gäller att peka ut favoriter i presidentvalet. Ett av undantagen är Investors vd Börje Ekholm som dock hoppas på ett väldigt osäkert kort.

- Jag brukar säga Mike Bloomberg. Finns det någon oberoende kandidat som har en chans så är det han. Samtidigt vet vi inte om han kommer att kandidera, sade Börje Ekholm till E24 i samband med senaste rapportpresentationen.

New Yorks borgmästare Bloomberg är som grundare till den finansiella nyhetsbyrån Bloomberg mycket populär på Wall Street. Men han har ännu inte tillkännagivit någon kandidatur och även om han gör det bedöms hans chanser till i princip noll.