Kongressens budgetkontor räknar med det amerikanska budgetunderskottet landar på 9,1 procent i år, vilket är det näst största budgetunderskottet på 65 år.

Samtidigt meddelar Barack Obama att han vill satsa ytterligare 50 miljarder dollar på infrastruktur och grön energi för att stimulera den amerikanska ekonomin.

Jan Häggström, Handelsbankens chefekonom, anser att Barack Obama har rätt strategi.

- För närvarande är det bättre att hjälpa ekonomin på traven, än att försöka ta hand om budgetunderskottet. USA har stora underskott, men det är det ett problem som man får hantera längre fram, säger han.

Men 50 miljarder kommer sannolikt inte att räcka, spår SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

- USA:s ekonomi är inte självgående och behöver stimulanser. Jag tror att det kommer att bli mer än de 50 miljarder som aviserades igår. Det kan komma i slutet av detta år eller början av nästa, säger han.

Det finns också en anledning till att Obama-administrationens satsning går till infrastruktur.

- Det är bra om man vill ha en snabb effekt i ekonomin. Skickar du ut pengar till hushållen via skattesänkningar finns det risk att de pengarna sparas.

Även Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, anser att det behövs mer stimulanser i den amerikanska ekonomin, men varnar för att Barack Obama kan stöta på patrull.

- Det är tveksamt om stimulanspaketet på 50 miljarder kommer att gå igenom. Det finns både republikaner och demokrater som är tveksamma till att stimulera ytterligare.

- Samtidigt kan det bli ännu mer problematiskt för de offentliga finanserna - på längre sikt - om man får en väldigt låg tillväxt och kanske deflation. Efter novembervalen till kongressen kan det bli ännu svårare, säger hon.

Såväl Robert Bergqvist som Cecilia Hermansson tror samtidigt att den amerikanska centralbanken Fed börjar få slut på krutet.

- Jag tror inte penningpolitiken kommer att vara effektiv. Det finns mycket pengar i banker och företag, men de investeras inte. Då är det viktigt att finanspolitiken är expansiv ytterligare en tid, säger Cecilia Hermansson.

- Den penningpolitiska vägen är i stort sett stängd, säger Robert Bergqvist som är tveksam till att ytterligare kvantitativa lättnader kan få något större genomslag.

- Jag tror att det måste finnas en efterfrågan på pengar för att kvantitativa lättnader ska få effekt. Den efterfrågan verkar inte riktigt finnas där samtidigt som bankerna fortfarande är restriktiva med sin utlåning, säger han.

Men även om chefekonomerna tror på ytterligare stimulanser - utöver de 50 miljarder som offentliggjordes igår - finns det en gräns för hur mycket pengar som USA kan spendera via finanspolitiken, varnar Robert Bergqvist.

- USA är ute i gränslandet. Framöver får man se hur marknad och kreditinstitut reagerar. Risken är att man uppnår sådana nivåer att skulden blir självgående. Skulden kan bli så stor att, när räntorna så småningom börjar stiga, så måste man låna pengar bara för att betala räntorna.

USA kan också nå en gräns där marknaden börjar ifrågasätta landets betalningsförmåga, vilket innebär att räntorna stiger av det skälet.

- USA är inte där ännu, men börjar det svaja det minsta kan förtroendet eroderas på några sekunder. Man behöver bara se på hur det gick i Europa.