Så kan man sammanfatta en central prioritering för finansminister Anders Borgs ordförandeskap i EU:s finansministerråd fram till nyår. Detta lägger han fram på Ekofinmötet som inleds idag, tisdag.

För att mildra den pågående ekonomiska krisen har EU-länderna beslutat om mycket kostsamma åtgärder för att stimulera tillväxten. Sammanlagt är det 400 miljarder euro som pumpats in i ekonomierna.

Omfattningen uppskattas till motsvarande 4 procent av EU:s samlade bruttonationalprodukt (BNP).

Stimulanspaketen har dock lett till kraftigt stigande budgetunderskott och växande statsskulder. Flertalet länder får i år budgetunderskott på över 3 procent av BNP och statsskulder på över 60 procent av BNP. Därmed bryter länderna mot den så kallade stabilitetspakten, som föreskriver överskott eller nära balans över en konjunkturcykel.

Finansminister Anders Borg har inför det svenska ordförandeskapet ofta upprepat att han anser detta vara ett mycket oroväckande läge för framtiden. Ländernas stora behov av att låna för att täcka underskotten riskerar att driva upp räntorna, något som i sin tur försvårar en återhämtning.

Enligt Anders Borg måste EU-regeringarna därför redan nu planera för en sanering av de offentliga finanserna. Saneringen bör sättas igång så snart man ser mer tillförlitliga tecken på att konjunkturen förstärks. Det skulle vara mycket allvarligt om EU-länderna går in i nästa lågkonjunktur med stora underskott och statsskulder. Det skulle tvinga fram drastiska nedskärningar i välfärdssystemen och höjda skatter.

Under hösten vill Anders Borg att man ska enas om att återupprätta respekten för stabilitetspakten, som nu befinner sig i ett slags undantagsstillstånd. EU-kommissionen ska föreslå tidsplaner för hur länderna ska pressa ner underskottet under ”straffgränsen” 3 procent av BNP och därefter nå balansmålet.

Anders Borg vill inte bara aktivera stabilitetspakten på EU-nivån. Med Sverige som förebild vill han övertyga sina finansministerkolleger om nyttan med överskottsmål och utgiftstak i det inhemska budgetarbetet. Han vill dessutom lyfta fram sin egen skapelse, det oberoende finanspolitiska rådet, som ett värdefullt instrument för en öppen politisk debatt om nyttan med hållbarhet i de offentliga finanserna.

Detta blir ingen lätt uppgift. Sverige har stöd från Tyskland och dess socialdemokratiska finansminister Peer Steinbrück. Även den brittiska kollegan Alistair Darling står bakom det svenska synsättet, åtminstone i princip.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy däremot anser inte att det nu är tid att planera för åtstramning, trots att Frankrike i år går mot ett underskott på över 7 procent av BNP och en statsskuld över på 80 procent av BNP.

Det kan bli hårda duster under dagens Ekofinmöte, som fortsätter i höst under Anders Borgs ordförandeskap. Vid det informella Ekofinmötet i Göteborg 1 och 2 oktober är det planerat en grundlig diskussion om frågorna, utan någon press att komma till ett formellt beslut.

Till det ordinarie toppmötet i Bryssel senare under hösten vill Sverige att de skrivna slutsatserna ska innehålla ett politiskt åtagande att uthålliga finanser ska stå högt på varje lands politiska dagordning. Den svenska regeringen hävdar att det är en förutsättning för nästa steg, en ny reformplan, som ska ersätta Lissabonstrategin.