Han ökar därmed trycket på Grekland att börja sanera i finanserna.

Det är inte EU:s uppgift att ta över medlemsländernas skulder. Och den grekiska krisen är skapad internt och borde inte heller kräva låneprogram från Internationella valutafonden (IMF) för att lösas, förklarar finansminister Anders Borg i den tyska tidningen Handelsblatts onsdagsutgåva.

- EU-stadgan förbjuder uttryckligen att EU-länder överför sina skulder till andra, och det bör vi hålla fast vid, säger han.

- Greklands statsskuld var bortom kontroll redan innan krisen bröt ut, tillägger han.

Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, tolkar detta och budskap från andra EU-företrädare som ett sätt att öka trycket på Greklands vänsterregering. Det kan hjälpa till att bana vägen för drastiska budgetåtgärder från den grekiska regeringen, enligt Bergqvist.

- Det är en allvarlig situation. Det finns ingen annan väg än att Grekland tar tag i detta. Annars skapar de generell osäkerhet kring statsfinanser i Europa, säger han.

Bergqvist räknar med att Greklands regering inom kort bekräftar problemens omfattning och lägger fram en "trovärdig handlingsplan".

- Det är aldrig lätt att genomdriva tuffa besparingar. Kan man hänvisa till yttre krav kan det bli lättare för den grekiska regeringen att få igenom nödvändiga åtgärder, säger han.

Greklands premiärminister Giorgos Papandreou beskrev på onsdagen krisen för de offentliga finanserna som ett "hot mot nationens suveränitet". Han utlovade drastiska åtgärder för att komma tillrätta med det gigantiska underskottet.

Euron återhämtade sig på onsdagen efter att i tisdags ha tagit rejält med stryk mot både dollarn och euron, sedan Grekland fått sitt kreditbetyg sänkt. Men i Grekland fortsatte riskpremierna på statspapper att stiga samtidigt som börsen i Aten föll brant utför.

Fitch Ratings sänkning av det grekiska kreditbetyget från A-minus till BBB-plus i tisdags var med negativa utsikter. Fler sänkningar kan därmed stå för dörren.

Ett lägre kreditbetyg fördyrar befintliga lånekostnader och kan även försvåra ny upplåning.

Enligt Mats Olausson, chefstrateg på SEB:s avdelning för tillväxtmarknader, är grek-frossan på marknaden liksom reaktionerna på krisen i Dubai en del av den "badbolls-marknad" som rått sedan den globala återhämtningen inleddes i mars.

- Det kommer sporadiskt sämre nyheter och trycker ned marknaden. Det fungerar några dagar. Men det är som att trycka ned en badboll under vattenytan. Till slut glider den åt sidan och ploppar upp igen.

- Både Dubai och Grekland är påminnelser om att det finns olösta problem. Det finns låntagare som dragit på sig mer skulder än de borde. Och det finns långivare som sitter med en skev exponering mot den typen av låntagare, tillägger han.