Att svenska bankaktier i allmänhet, och Swedbanks aktie i synnerhet, har slaktats på börsen den senaste månaden tillskrivs i hög grad den bedrövliga utvecklingen i Baltikum. Extrema obalanser råder i framförallt de estniska och lettiska ekonomierna.

För att citera en färsk SEB-rapport, har den till stor del kreditdrivna inhemska efterfrågan i Baltikum nu kollapsat, till följd av extrem inflationstakt och fritt fallande bostadspriser. Samtidigt hämmas investeringarna av vikande framtidstro, stramare kreditförhållanden och sviktande konkurrenskraft.

Vidare lider länderna av massiva underskott i bytesbalansen, återigen något som i högre grad gäller Estland och Lettland än Litauen.

- Den vikande efterfrågan i Baltikum har ju en positiv effekt i bemärkelsen att importen nu minskar, vilket dämpar underskotten i ländernas bytesbalanser. Dessutom verkar det som om finanspolitiken, framförallt i Estland, nu stramas åt, säger Mikael Johansson, ansvarig för Central- och Östeuropa på SEB Ekonomisk Analys.

Men faktum är att en havererad ekonomisk tillväxt inte är det som svenska banker främst bör ängslas för. Istället riktas nu allt mer fokus mot ländernas fasta växelkurser.

Estniska kronor, lettiska lats och litauiska litas är peggade mot euron, och det makroekonomiska tillståndet i regionen är illavarslande likt det som rådde i Sverige i början av 1990-talet och i Argentina i början av millenniet. Och på SEB menar man att ”valutarisken består” i regionen.

"Ser man till situationen avseende konkurrenskraft och obalanser ter sig risken för en valutajustering (devalvering eller fritt flytande valuta) som störst i Lettland medan växelkursrisken är som minst i Litauen", skriver SEB:s Mikael Johansson i en rapport.

Uppemot 70 procent av lånen i Baltikum är utgivna i euro. En devalvering av någon av de baltiska valutorna skulle därför få katastrofala följder för både låntagare och långivare i Baltikum, eftersom befolkningens lånebörda skulle bli relativt tyngre - med större kreditförluster hos bankerna till följd. Swedbank och SEB har låneportföljer om sammanlagt 390 miljarder kronor i regionen.

- En devalvering av valutan skulle innebära att låntagarna behöver mer inhemsk valuta för att betala tillbaka sina euro-baserade lån. Det skulle i sin tur innebära att hela ekonomin skulle gå omkull, sade vd:n på Swedbanks estniska förvärv Hansabank Priit Perens, i en tidigare intervju med den estniska affärstidningen Äripäev.

Men samma omständighet, alltså att en merpart av de utstående lånen är tagna i euro, skulle också kunna visa sig bli regionens räddning.

- Statsfinanserna i Baltikum har varit goda, vilket har inneburit att ländernas utlandsskulder är relativt små. Merparten av de senaste årens finansiering har skett genom privata lån, tagna i euro. Så den totala mängden utstående inhemsk valuta i regionen är liten, vilket kan utgöra ett visst skydd mot yttre tryck på någon av valutorna, säger Mikael Johansson till E24.

- Men helt säker kan man aldrig vara, tillägger han.

Det som är avgörande för att Estland, Lettland och Litauen ska klara sig ur den besvärliga och uselt tajmade ekonomiska korrigeringen, utan att behöva justera sina valutor, är att pris- och lönebildningen i länderna kan anpassa sig efter rådande situation, menar man på SEB.

Devalvering eller inte - säkert är att länderna har en jobbig tid att se fram emot.