Det nya Baltikum | Del 3

Oktobersolen skiner genom fönstret på Estlands ekonomiminister Juhan Parts kontor. När vi träffas tror den förre premiärministern och högerpolitikern fortfarande att tillväxten i Estland under 2009 kommer att ligga kring 5–10 procent. Men, tillägger han, prognosen kan komma att ändras väldigt fort. Det tredje kvartalet 2008 krympte Estlands ekonomi med 3,5 procent.

I en telefonintervju från Stockholm berättade den lettiska storbanken Parex vice vd Peteris Pildogovics att han minsann inte är orolig för sin bank.

– Vi har haft tuffa krav när det gäller lånevillkoren. Dessutom har vi spridit riskerna väl i vår låneportfölj, sa Pildogovics.

Bara någon månad senare är allt mycket, mycket annorlunda. Parex hade ett så kallat syndikatlån på 500 miljoner lat (cirka 8 miljarder svenska kronor) som skulle betalas tillbaka i februari i år. De två huvudägarna sålde den 8 november 51 procent av banken till den lettiska staten för symboliska 1 lats vardera (motsvarande totalt cirka 32 kronor).

– Det handlar om en hälsosam justering, sa Lettlands premiärminister när vi i oktober diskuterade avmattningen i ekonomin.

En och en halv månad senare kom IMF och Lettland överens om att landet behövde låna omkring motsvarande 81 miljarder kronor. Sverige, vars banker har lejonparten av marknaden i landet, har lovat att låna ut 375 miljoner euro.

För att slippa devalvera ska Lettland spara 15 miljarder kronor. Höjd moms från 18 till 21 procent och sänkta löner för statsanställda med omkring 15 procent är bland annat att vänta.

Det började så bra. Efter krisen i början av 90-talet lockades både inhemska entreprenörer och utländska investerare av låga löner och företagsskatter till de baltiska tigrarna. Nordiska banker lånade ut 400 miljarder till en underutvecklad kreditmarknad. Länderna blev Europamästare i tillväxt.

Estland är i recession, Lettland likaså. Och den tidigare så starka litauiska ekonomin har fått det svårt att stå emot finanskrisen i grannländerna även om den fortfarande visar på några procents tillväxt.

Under det nya året väntar en rad utmaningar för Litauen, Estland och Lettland.

De är beroende av hur finanskrisen och lågkonjunkturen värks ut i världen. Hur långvarig och djup krisen blir vet ingen. Dessutom har regeringarna begränsat rörelseutrymme: de vill alla ha kvar sina bindningar mot euron.

Litauen och Estland har båda lovat att strama upp statsfinanserna för att slippa be IMF om lån. I Litauen har den nytillträdda koalitionsregeringen redan lovat att förändra skattesystemet och minska utgifterna med motsvarande 17 miljarder kronor.

Med ett budgetöverskott sitter kanske Estland tryggast i dessa oroliga tider men i dagarna har de dåliga nyheterna duggat tätt. Detaljhandeln i landet har minskat med 9 procent i årstakt i november och allt fler husägare har svårt att betala av på sina bolån.

Inhemska bedömare är övertygade om, att om ett av de baltiska länderna misslyckas med att försvara sin valuta, kommer alla de tre tvingas att devalvera. IMF, EU och de nordiska länderna har satsat stort på att försvara den försvagade lettiska valutan.

De många lån som tagits i euro skulle vid en devalvering bli mycket, mycket dyrare och det skulle i sin tur innebära stora förluster för de nordiska bankerna.

81 miljarder har hittills satsats – frågan är om det räcker. Det kommer 2009 med största sannolikhet att utvisa.