– Elinor Ostrom tillhör dem som man har diskuterat. Hon har sysslat mycket med miljöekonomi i vid mening. Personligen tycker jag det är sympatiskt i sig, säger SEB-ekonomen Klas Eklund.

Han beskriver Elinor Ostrom som en blandning mellan statsvetare och ekonom.

– Hon har skrivit en lång rad olika artiklar som visar hur miljöpolitik kan utformas och hur man kan hushålla med begränsade resurser. Hon har till exempel forskat kring problemet med utfiskning och hennes teorier kan också tillämpas på hur man minskar koldioxidutsläppen i atmosfären, säger Klas Eklund.

– Utifrån mina värderingar är det bra att ekonomer som sysslar med den här typen av frågor får priset. Hon har dessutom varit väldigt inflytelserik.

Även Hubert Fromlet, tidigare chefsekonom på Swedbank, numera professor vid Handelshögskolan i Jönköping, anser att pristagarna är väl värda sina pris.

– Båda två forskar inom frågor som ligger väldigt mycket i tiden. De låg båda på min 20-i topp lista, säger Hubert Fromlet.

– Det var bara en tidsfråga innan framför allt Oliver Williamson skulle få priset. Och personligen har jag alltid velat ha Elinor Ostrom på listan, men jag blev ändå en aning överraskad. Elinor Ostrom är en meriterad ekonom, och att pristagaren är kvinna är ju extra roligt.

Elinor Ostrom sysslar med något som brukar kallas interdisciplinär forskning.

– Det ligger någonstans mellan ekonomi och ett angränsande område. Och när det gäller interdisciplinär forskning har man tidigare inte varit så frikostig när det gäller priser. Att hon fick priset är en väldigt bra markering tycker jag, säger Hubert Fromlet.

Oliver Williamson har mer fokus på företagen i ekonomin.

– Han skriver mycket om det som kallas corporate governance, som varit nyckelord i den ekonomiska krisen, och om hur företagen organiseras - ska man till exempel fusionera eller inte. Och inte minst skriver han om institutionell ekonomi. Det senare är enormt viktigt för tillväxten, både för företagen och ekonomin i stort.