– Det råder stor osäkerhet i Sverige och i omvärlden. Är det då bättre och vänta och se, eller stödja konjunkturen? Vi har valt det senare, svarar Stefan Ingves på sin egen fråga.

Inflationen kommer under den här tiden ligga under målet, och under en period klart under målet, säger han, och slår fast att det är nödvändigt med en räntesäkning. Syftet är dels att stödja den allmänna ekonomiska utvecklingen, dels att skjuta upp inflationen på längre sikt mot målet på 2 procent.

– Vi sänker räntebanan kraftigt och det är motiverat att vi framför oss ser en kraftig försämring av konjunkturen. Sysselsättningen minskar, varslen ökar och exporten faller. Vi är tillbaka till nivåer vi inte sett sedan början av 90-talet.

Riksbanken sänkte på onsdagen styrräntan med 1 procentenhet till 1,0 procent. Sänkningen var större än vad marknaden förväntade sig.

Konsensus låg på 0,5 procentenheters sänkning.

– Vi ser en mycket kraftig försämrning av den internationella konjunkturen, sedan decembermötet har det varit sämre än vad vi förväntat oss, sade Riksbankens Anders Vredin.

Stefan Ingves fyllde i att man inte kan utesluta att det blir ännu sämre. Mot detta står de mycket kraftiga internationella åtgärderna, både penning- och finanspolitiska, vilket kan höja förtroendet på marknaden. På frågan om hur stor risken är för att räntan sänks till noll procent sade han:

– Det finns en risk och vi noterar i vår räntebana att det inte kan uteslutas. Det är inte vårt huvudscenario, där räknar vi inte med att räntan ska behöva sjunka så lågt, men det är inget vi kan utesluta, sade han.

Han sade också att det finns mycket diskussioner om inte bara vilken ränta centralbanker sätter men också i vilken mån räntan får genomslag i räntesättning på marknaderna. Det är svårt att i förväg ha en bestämd räntesats som man inte kan tänka sig att underskrida.

– Vi får leva med osäkerhet och se hur det fungerar och anpassa oss till det, sade han.

Han sade att han inte kan se teoretiska skäl till att räntan alltid skulle vara x högre än noll, eller om den kan vara noll procent.

– Det viktiga är att inflationsförväntningarna inställer sig på 2 procent så att vi kan uppnå vårt inflationsmål.

– Sammantaget ser 2009 ut att bli ett år med nolltillväxt i världen, detta slår självklart hårt mot en exportberoende land såsom Sverige. Det är mycket stor dramatik i nedgången för den svenska ekonomin.

Han slårt fast att detta får stora effekter för arbetslösheten. Under andra halvåret 2010 kan arbetslösheten toppa på runt 9 procent.

– Tillväxten ser som svagast ut sista kvartalet 2008 och första kvartalet i år och vi ser inte positiva BNP-tal förrän 2010, sade han.

Men den nuvarande krisen kommer inte att bli lika kraftfull som 90-talskrisen, då det var större obalanser i den svenska ekonomin än nu.

– Sverige har goda förutsättningar med låg statsskuld i ett historiskt perspektiv och låg nominell ränta, men samtidigt är det mycket svårt att prognostisera den internationella utvecklingen, sade Riksbankchefen.