Under vintern har varslen stått som spön i backen inom den svenska industrin. Från september i fjol har cirka 50 000 metallare varslats om uppsägning.

Men den senaste tiden har det kommit alltfler besked om varsel som dragits tillbaka. Några exempel:

• Volvo Lastvagnar i Umeå häver varslet av 320 medarbetare, enligt ett besked som kom i veckan. Arbetarna får istället sänkt arbetstid och sänkt lön. Även i Tuve-fabriken har varsel av 335 anställda hävts.

• Volvo Powertrain har dragit tillbaka varsel för 600 kollektivanställda och 55 tjänstemän.

• Sandvik Toolings varsel om 490 personer (Sandviken och Gimo) har dragits tillbaka. Bolaget har också dragit tillbaka 100 uppsägningar i Sandviken.

Huvudanledningen är alltså att arbetsgivare och fack har kommit överens om arbetstidsförkortningar och sänkta löner. På lastbilskoncernen Volvo - som nu dragit tillbaka 1 300 av totalt runt 8 000 varsel - är man mycket positiv till att man lyckats behålla viktig kompetens i företaget.

– Det här är bra för de enskilda medarbetarna, det är bra för bolaget, det är bra för alla. Det är ett sätt att hantera den här unika situationen, säger Volvo AB:s presschef Mårten Wikforss och säger att fler varsel kan komma att dras tillbaka.

– Ja, det är några förhandlingar kvar så det kan bli lite mer, säger han.

Även på Sandvik är man mycket positiv till avtalen, både från fack- och arbetsgivarsidan.

– Dessa avtal har definitivt bidragit till att reducera antalet uppsägningar, anser Anders Wallin, presschef på Sandvik.

– Även om Sandvik nu vinstvarnar så tror jag att vi klarar oss eftersom vi precis har gått med på de här lönesänkningarna, sade Claes Nord, fackordförande på Unionen vid Sandvik Coromant i Gimo, till E24 nyligen.

Avtalen om kortare arbetstid förebygger också nya varsel. Enligt stålbolaget Outokumpu har avtalen räddat 78 tjänster i Degerfors. På Uddeholm Tooling i Hagfors har 80 jobb räddats. IF Metall uppskattar att runt 10 000 jobb räddats genom sänkta arbetstider och löner.

– Vi har sett en mycket kraftig nedgång av varsel inom vårt område sedan mars-april. Jag misstänker att det beror på de här avtalen. Totalt tror vi att runt 10 000 personer har sluppit bli uppsagda men den siffran är ganska osäker, säger Björn Kaaling på IF Metall.

Även på Arbetsförmedlingen tror man att avtalen minskat antalet uppsägningar. Där påpekar man också att många varsel försvinner på vägen, till exempel kan marknadsförhållandena hinna förbättras under varseltiden som kan vara så lång som sex månader vid stora varsel.

– Många av de varsel som läggs blir aldrig uppsägningar. I krisen på 1990-talet var det bara runt 60 procent av de lagda varslen som faktiskt ledde till uppsägningar. Dessutom visar forskning att kanske 10 procent av de uppsagda ändå får jobba kvar. Det tyder på att bara runt hälften av de varslade faktiskt måste sluta, säger Ann-Christin Jans, utredare på Arbetsförmedlingen.

Dessutom kan det vara en förhandlingstaktik från bolagen att ta i lite extra när man lägger de ursprungliga varslen.

– Det finns en hel del som tyder på att bolagen vill skaffa sig en bra förhandlingssituation med facket genom att dra på ordentligt. Då kan man få göra eftergifter och ingen behöver tappa ansiktet när man justerar ned siffran över hur många som behöver sägas upp, säger Ann-Christin Jans.