De svenska företag som släpper ut mest koldioxid tjänar också mest pengar på att sälja överskott av utsläppsrätter. Under 2008 tilldelades svenska företag utsläppsrätter motsvarande närmare 20 miljoner ton koldioxid.

Naturvårdsverket sköter tilldelningen och företagen får utsläppsrätterna gratis. Ifjol sänktes taket på tilldelningen jämfört med under den första handelsperioden 2005–2007, men trots detta har de flesta av storbolagen som SvD Näringsliv granskat fått alldeles för stor tilldelning – gratis.

Dessa kan de nu sälja och därigenom är handeln med utsläppsrätter en lukrativ affär för många företag.

De bolag som SvD Näringsliv har tittat närmare på tjänade tillsammans hela 440 miljoner kronor ifjol. Enbart SSAB:s vinst från försäljningen av utsläppsrätter var 240 miljoner kronor, drygt 200 miljoner kronor mer än under 2007.

–Under hösten fick vi fler utsläppsrätter över då produktionen blev lägre än planerat och utsläppen av koldioxid minskade. Och idag har utsläppsrätterna fortfarande ett värde trots att det är lågkonjunktur, säger Kim Kärsrud, miljöchef på SSAB.

Tilldelningen av utsläppsrätter för handelsperioden 2008–2012 bestämdes redan hösten 2006. Då fick bolagen presentera en prognos över hur mycket kol- dioxid de planerade att släppa ut. I beräkningarna tog man även med bolagens genomsnittliga utsläpp av koldioxid under åren 1998–2001.

–Enligt de planer vi hade då vi lämnade in ansökan om utsläppsrätter var det ingen marginal på tilldelningen och även om det är lågkonjunktur just nu så är det inte sagt att den ska vara ända till 2012, säger Kim Kärsrud.

Även metallpulvertillverkaren Höganäs tjänade mer under 2008. Bolagets intäkter var ifjol 33 miljoner kronor, tio gånger så mycket jämfört med 2007.

–Vi handlar inte med utsläppsrätter i spekulativt syfte. Vi gör regelbundet en analys av hur vårt framtida behov av utsläppsrätter ser ut och säljer det eventuella överskott som vi tror att vi inte behöver, säger Sven Lindskog, finansdirektör på Höganäs AB.

Priset på utsläppsrätter styrs av efterfrågan. Under den första handelsperioden, 2005–2007, tilldelades Europas företag en högre kvot utsläppsrätter än idag. Det gjorde att priset per utsläppsrätt sjönk kraftigt. Inför den andra handelsperioden bestämde EU-kommissionen att färre utsläppsrätter skulle delas ut och den svenska kvoten sjönk från 24,9 till 22,5 miljoner ton kol- dioxid per år. Då taket för utsläppsrätter har blivit lägre har också priset per utsläppsrätt stigit.

Den 1 april i år presenterade EU-kommissionen en lista över europeiska företags faktiska utsläpp för 2008. Så fort listan publicerades steg spotpriset på den nordiska börsen Nord Pool. Det tyder på att systemet fungerar om man ser till hela Europa, alltså att överskottet har blivit mindre.

Men överskottet hos svenska bolag förblir stort. De sju bolag som ingår i granskningen hade tillsammans ett överskott på motsvarande fyra miljoner ton koldioxid under 2008. Om bolagen hade sålt när priset per utsläppsrätt stod som högst hade de kunnat tjäna 1,3 miljarder kronor. Men trots att marknaden har förändrats i och med lågkonjunkturen har Naturvårdsverket inte möjlighet att strama åt före- tagens tilldelning.

–Det är miljödepartementet som skriver förordningen och tilldelningsprinciperna är fastställda för hela handelsperioden, säger Elisabeth Öhman, klimathandläggare på Naturvårdsverket.

Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddföreningen, är mycket kritisk till att företagen fortfarande kan tjäna stora summor på att sälja utsläpps- rätter.

–Detta visar återigen att politikerna är för svaga i sin förmåga att minska utsläppen. Man måste förändra spelreglerna så att man inte kan sälja utsläppsrätter ena dagen och den andra be om nya utifall att man skulle behöva förändra produktionen, säger han.

Men trots sin kritik tror Svante Axelsson att systemet bidrar till att företagen snabbare anpassar sig efter klimatmålen.

–Nu har vi fått ett kvitto på att det är billigt och enkelt att minska utsläppen ännu mer och strypa åt tilldelningen inför nästa period.