Hur hög avgiften ska vara bestämmer varje universitet och högskola själv, men huvudprincipen är att alla lärosätets kostnader ska täckas av avgiften.

Två stipendiesystem införs samtidigt. Det ena, på 30 miljoner kronor per år, riktar sig till studenter i de tolv länder som Sverige har långsiktigt bistånd till. Det andra systemet, som från och med 2012 kommer att vara på 60 miljoner kronor per år, riktar sig till särskilt duktiga studenter.

Avgifterna gäller studenter utanför EU/EES-området.

Orsakerna till att regeringen vill inför studieavgifterna är tre. För det första gröper utländska studenter som kommer till Sverige och studerar gratis ur finansieringen av högskolan. För det andra får svenska studenter betala när de reser utomlands och pluggar. För det tredje finns det en växande global utbildningsmarknad.

- Där ska vi konkurrera med kvalitet och inte med gratis utbildning, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz vid en presskonferens.

Enligt departementets beräkningar bör en genomsnittlig studieavgift ligga på 60-70 000 kronor per år. Stipendiepengarna bör kunna räcka till mellan 1 500 och 2 000 utländska studenter per år.

Regeringsförslaget väcker dock kritik från flera håll. Avgifterna gynnar inte svensk utbildning utan hotar i stället internationaliseringen av högre utbildning, hävdar Sveriges förenade studentkårer.

Sveriges universitetslärarförbund förutser försämrade möjligheter att rekrytera välutbildad och svensktalande arbetskraft, inte minst inom den tekniska sektorn. Akademikerförbundet SSR varnar för att detta är första steget mot avgifter för alla, det vill säga även svenska och andra EU-studenter.

Men enligt Tobias Krantz stärks i stället svenska studenters rätt till avgiftsfria högskolestudier, då detta förs in i lag.

- Det är en mycket viktig markering från regeringen att avgifter för utländska studenter inte är ett steg mot att införa avgifter för svenska studenter, tvärtom, sade Krantz vid pressträffen.