Den svenska kronan slog i morse ett nytt bottenrekord då en euro för första gången kostade mer än 10 kronor. När euroländerna förra veckan sydde ihop ett räddningspaket för finanssektorn fick den svenske finansministern Anders Borg inte sitta med vid förhandlingsbordet.

Dessa två faktorer gör nu att alltfler röster höjs för att Sverige ska gå in i valutasamarbetet. Bland annat driver organisationen Företagarna på hårt för en anslutning till euron.

Flera tunga ekonomer tycker nu att Sverige bör ta en förnyad diskussion om euron. Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, är en av dem som vill se en ny EMU-utredning.

- Det finns ett behov av en ny EMU-utredning. Den förra gjordes i mitten av 1990-talet och det har ju hunnit hända väldigt mycket i svensk ekonomi sedan dess. Jag ser också det här med euron som en del i diskussionen om hur vi vill delta i Europa. Vi såg ju nyligen ett exempel på att vi inte var med i diskussionerna om räddningspaketet. Så det finns också en politisk dimension som man kan föra fram, säger hon.

Personligen har Cecilia Hermansson inte satt ned foten för eller emot euron. Hon tycker att frågan ska utredas i lugn och ro när den akuta finanskrisen lagt sig.

- Vi behöver inte ha bråttom bara för att det är en finanskris. Men låt oss göra en ny EMU-utredning, det tycker jag skulle vara bra, säger hon.

Även professor Lars Jonung, som är ekonomisk rådgivare till EU-kommissionen, talade nyligen om behovet av en ny EMU-utredning i Sverige. Han menar bland annat att den ökade integrationen av kapitalmarknaderna i Europa minskat behovet av en nationell penningpolitik.

Cecilia Hermansson tror också att frågan blir alltmer aktuell när nu Polen aviserat att man vill in i eurosamarbetet 2011 och när så småningom flera av de baltiska länderna går med. Den danske statsminister Anders Fogh Rasmussen sade så sent som i går i Bryssel att det ska bli en ny folkomröstning om euron i Danmark.

- Med tanke på vad som händer i vårt närområde och med finansoron finns det anledning att ta en förnyad diskussion om för- och nackdelar med att stå utanför euron, säger Cecilia Hermansson.

Statsminister Fredrik Reinfeldt sade i dag i Bryssel att Sverige bör avvakta hur de andra Östersjöländerna agerar innan eurodiskussionen tas upp på nytt.

- När euron blir en mer nära valuta, rent av en Östersjövaluta, då kan vi ta ställning, sade statsministern till TT och fortsatte med att notera att Danmark ska folkomrösta om euron

- Låt oss se var den landar, sade han.

Professorn i internationell ekonomi Lars Calmfors var ordförande i den förra EMU-utredningen 1996. Då var slutsatsen att Sverige borde vänta med att gå med i euron. Han tycker inte att finanskrisen eller kronraset har skapat behov av en ny EMU-utredning.

- Nej, jag tycker inte att det som händer nu aktualiserar den diskussionen. Att kronan försvagas nu är ju någonting som hjälper oss om konjunkturen blir väldigt dålig. Även vid tidigare internationella kriser har kronan försvagats, så det är samma mönster som upprepas, säger Lars Calmfors och tillägger:

- Det som tillkommit är väl att Sverige inte satt vid bordet när euroländerna beslutade om stödåtgärderna för det finansiella systemet. Det är ett tydligt exempel på hur man kan få mindre politiskt inflytande utanför EMU, även om det i det här fallet var så att beslutet modellerades på de tidigare svenska erfarenheterna, säger han.

Finansminister Anders Borg var i dag inne på samma linje. Han menar att det inte finns några avgörande ekonomiska nackdelar för Sverige, Danmark eller Storbritannien att stå utanför euron. Han menar istället att ett eurobeslut måste grundas på politiska argument.

- Politiska skäl ska avgöra om med i euron. Vi kan aldrig få politiskt inflytande utanför eurogruppen, sade Anders Borg till TT.

Lars Calmfors är osäker på om han skulle ställa upp som ordförande för en ny EMU-utredning om han fick frågan.

- Nej, det vet jag inte. Det vet jag inte heller om det skulle vara lämpligt. Det kan ju båda för en viss förutsägbarhet om det blir samma utredare en gång till.