I en uppmärksammad krönika förklarade E24:s analytiker Per Lindvall varför Sverige inte bör lyssna på vad han kallar ”eurokacklet”, alltså de som under rådande kristider ropar efter en svensk euroanslutning.

Senast idag sällade sig professor Harry Flam till skaran som Lindvall kallar ”euro-kacklarna”. E24 har låtit Harry Flam bemöta Per Lindvalls kritik mot en svensk euroanslutning.

Flam, till vardags professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, är ordförande för konjunkturrådet vid Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS), som under dagen presenterade en rapport om konsekvenserna av det svenska euroutanförskapet.

Harry Flam argumenterar även för en svensk euroanslutning i en debattartikel som publicerades i tisdagens DN Debatt. Men trots att han alltså förespråkar euron, vill han inte kalla sig för eurovän.

– Jag är ingen eurovän. I min roll som ekonom försöker jag bara värdera olika effekter utifrån vad man funnit i forskiningen. Det är otvetydigt så att omständigheterna talar mer för ett medlemskap idag än vad de gjorde för 10 år sedan, säger Harry Flam till E24.

Många analytiker, inklusive E24:s Per Lindvall, menar att en flytande växelkurs är en central mekanism för att en ekonomi ska kunna anpassa sig under oroliga och föränderliga tider. Vad säger du?

– Vi har inte upplevt den stora nackdel som man kan få av ett medlemskap, nämligen att man kan behöva en självständig penningpolitik för att stabilisera ekonomin i det fall ekonomin går i otakt med euroområdet. Men för svensk del har inte det inträffat under de senaste tio åren. Vi har inte behövt utnyttja vår penningpolitiska självständighet.

Vad skulle fördelarna ha varit med ett svenskt euromedlemskap?

– Vi skulle ha haft en stabilare växelkurs. Och dessutom verkar det ganska säkert att Sverige skulle ha haft ökad handel om vi varit med från början. Enligt våra beräkningar har vi gått miste om 12 procent i ökad handel.

De spruckna bostadsbubblorna i euroländer såsom Spanien och Irland har argumenterats vara en konsekvens av att länderna varit ansluta till euron. Dessa länder har haft negativa realräntor till följd av för hög inflationstakt och för låg ränta. Håller du med?

– Det är möjligt att vissa länder skulle ha klarat sig bättre än vad de gjort om de haft en egen penningpolitik och en egen valuta, säger Harry Flam.

– Men till en del beror problemen, i synnherhet i södra Europa, på bristande budgetdisciplin, alltså att man inte har fört en tillräckligt stram finanspolitik. Detta har i sin tur inneburit hög inflation och försämrad konkurrenskraft i länder såsom Portugal, Spanien, Italien och Grekland.

Menar du att de sydeuropeiska länderna, utöver att strama åt finanspolitiken, bör överväga att lämna euron?

– Folk har tillräckligt långt minne för att komma ihåg de växelkurskriser som vi upplevde i början av 1990-talet. Det är helt klart att de sydeuropeiska länderna skulle ha haft väldigt stora problem idag om de hade haft egna valutor. Då skulle länderna kanske ha upplevt samma problem som Baltikum upplever idag, med en överhängande risk för valutakris.