När allt som vi producerar under ett kvartal växer med 3 procent, jämfört med motsvarande period förra året, är det skäl att slå klackarna i taket.

Men låt oss göra det med viss återhållsamhet. Inte ens finansminister Anders Borg ville ta ut någon seger i förväg när han igår träffade journalister.

–Vi får vara försiktiga med tolkningen men visst är det en stark återhämtning, sade Anders Borg och såg så nöjd ut som man bara kan göra när arbetsveckan snart är slut och solen skiner.

Sverige har genomlevt en djup lågkonjunktur och är sakta på väg uppåt. Förra året krympte ekonomin med 5,1 procent. Värre siffror har inte skådats i fredstid.

Orsaken var finanskrisen som började 2007 men blev akut hösten 2008. Fjolåret var ett långt lidande inom industrin, på arbetsmarknaden och inom banksektorn.

Hela västvärlden drabbades och gigantiska insatser fordrades av regeringar och centralbanker för att åter få ekonomin på benen.

Första kvartalets statistik visar att det främst är hushållens konsumtion och industrins lageruppbyggnad som ökat BNP med 3 procent. Bedömare hade trott på hälften så mycket och talat om att det kan bli bättre. Och bättre blev det.

Nu har Sverige en av de bästa tillväxterna överhuvudtaget. Men kom ihåg att det gäller första kvartalet. En uppgång måste stå på stabilare grund än så för att vi ska blåsa faran över.

Under krisen har svenskarna hållit i plånboken, men nu har hushållen ökat sin konsumtion med 3,1 procent. Det var främst inköp av bilar som stod för en stor del av denna ökning, visar försäljningsstatistik, men även resor utomlands har ökat.

Bruttoinvesteringarna fortsätter att minska men det är naturligt i den här delen av konjunkturen.

Lagerökningen stod för nästan hälften av BNP-ökningen. Industrin är optimistisk och bygger upp sina lager efter den djupa lågkonjunkturen. Exporten ökade med drygt 4 procent liksom importen. För första gången sedan tredje kvartalet 2008 vände utrikeshandeln uppåt.

Produktionen inom näringslivet steg med 4,1 procent. Antalet arbetade timmar ökade med 1,2 procent vilket betyder att produktiviteten steg rejält.

Hushållens disponibla inkomster steg med 2,7 procent under första kvartalet.

–Vi har den starkaste tillväxten i nästan hela EU, konstaterade Anders Borg. I regeringens prognoser hade de trott på 0,8 procent (”vilket ansågs optimistiskt”). Nu blev det, alltså, 3 procent.

Det finns några invändningar för den som vill hålla sig nykter.

Statistiken från SCB har inte varit helt pålitlig under senare år. Det kan bli förändringar i dessa preliminära siffror. Sverige är dessutom ingen ö. Det som händer utanför gränserna påverkar ibland mer än vi skulle vilja.

Om nu hushållen handlade friskt, inte minst nya bilar under första kvartalet, visar färsk detaljhandelsstatistik att hushållen åter höll i plånboken. I april – som är första månaden i andra kvartalet – minskade försäljningen i svensk detaljhandel överraskande.

Handelns Utredningsinstitut (HUI) har svårt att förstå varför, men pekar på den oro som Greklandskrisen sprider. Anders Borg talade på sitt håll om ”den djupt ansvarslösa politik som förts i länder som Grekland och Spanien”. Den oro som funnits på marknaden är långtifrån övervunnen.

Även om den kortsiktiga oron är borta så finns den långsiktiga kvar. Det handlar om att många länder måste minska sina budgetunderskott och få bukt med växande statsskulder.

Det innebär åtstramningar, vilket betyder minskad efterfrågan på varor och tjänster från svenska exportföretag.

Men det som hänt – tills nya siffror kommer – är att svensk ekonomi gått överraskande starkt under inledningen av 2010. Det betyder att både regeringen och andra bedömare får justera upp sina prognoser över tillväxten för helåret 2010.

Allt annat lika ökar det sannolikheten för att Riksbanken börjar höja sin styrränta redan i sommar. Men om Greklandsoron slår till igen är inget lika.