Sveriges BNP väntas öka med 2,4 procent 2010 och 2,6 procent 2011. I föregående prognos, i december, förutsåg Svenskt näringsliv att BNP skulle öka 1,7 procent 2009 och 2,8 procent 2011.

Konjunkturutvecklingen kan delvis förklara vilka företag som växer och vilka som krymper, men även den pågående strukturomvandlingen spelar roll.

– Delar av exportindustrin återgår till mer normal produktion hjälpt av snabb tillväxt i en del tillväxtländer samt konsumtionsstimulanser i en stor del av världen, säger Stefan Fölster på Svenskt Näringsliv.

Men åtskilliga företag går med förlust, vilket förvärras av löneökningar och en stärkt krona. Investeringarna släpar efter även jämfört med andra länder. Svenskt Näringsliv väntar sammantaget en "normal konjunkturåterhämtning" under 2010 och 2011, men risken för ett oväntat bakslag är stor.

"Det finns risk för betydligt högre inflation och räntor, samt en mer dämpad tillväxt än innan krisen till följd av kreditmarknadens konsolidering efter finanskrisen och högre kapitaltäckningskrav i bankerna samt stigande energi- och råvarupriser", skriver Svenskt Näringsliv.

Den svenska kronan väntas handlas till i 6:70 mot dollarn under utgången av 2010 och 7:00 vid utgången av 2011. Motsvarande prognoser mot euron är 9:50 respektive 9:30.

Reporäntan väntas ligga på 1,00 procent i slutet av 2010 år och 3,0 procent i slutet av 2011.

Det viktigaste skälet till att Svenskt Näringsliv justerar upp BNP-prognoserna, trots det oväntat svaga utfallet för fjärde kvartalet 2009, är att man nu ser en bättre utveckling för den svenska exporten.

– Exportindustrin repar sig bättre. Viktiga delar av världen rullar på lite bättre, delar av Asien, Australien men också delar av närområdet, sade Stefan Fölster vid en pressträff på torsdagen.

Trots den bättre utvecklingen för exportsektorn, och mer positiva investeringsbarometrar, räknar Svenskt Näringsliv med att investeringarna fortsätter att sjunka i år, -4,0 procent.

Staten väntas dra ned på investeringstakten och många storföretag har fortsatt betydande överkapacitet. 2011 väntas dock investeringarna öka igen, +5,0 procent.

Givet att det är en bättre utveckling för exportsektorn som ligger bakom de uppjusterade tillväxtprognoserna har prognoserna för sysselsättning och arbetslöshet inte förändrats nämnvärt jämfört med decemberprognoserna.

Stefan Fölster lyfte fram en rad riskfaktorer som kan dämpa den ekonomiska utvecklingen framöver; finanskrisen i kombination med den demografiska utvecklingen leder till ökade statsskulder i många länder, ny finansreglering kan minska kreditutbudet, utbudsbegränsningar kan tvinga upp priset på olja och andra råvaror vilket i förlängningen kan leda till att centralbankerna tvingas höja räntan mer än vad de flesta räknar med.

Svenskt Näringsliv räknar med att Riksbanken kommer att höja styrräntan med tre gånger 0,25 procentenheter i höst, och därefter fortsätta att höja räntan till 3,0 procent i slutet av 2011. Stefan Fölster befarar att räntan kommer att behöva höjas ytterligare de följande två åren, vilket kommer att påverka hushållens konsumtionsutrymme.

I ett riskscenario, som bygger på att utlåningstakten till hushållen fortsätter i nuvarande takt och att bolåneräntorna stiger till 7-8 procent 2012-2014, räknar Svenskt Näringsliv med att hushållens räntekvot, räntekostnader i förhållande till disponibelinkomsten, stiger till nära 10 procent från dagens omkring 4 procent.

I det scenariot fortsätter visserligen hushållens inkomster att öka, men räntekostnaderna äter upp hälften av inkomstökningen.

– Vi knäcker inte konjunkturuppgången, hushållen får fortsatt stigande inkomster. Men det blir en rejäl tillväxtbroms, sade Stefan Fölster.

Svenskt Näringslivs huvudscenario utgår dock från att utlåningstillväxten till hushållen bromsar in från och med nu, vilket innebär att skuldbördan blir något mindre än i riskscenariot. Det spelar dock inte någon större roll för bolåneräntorna som ändå beräknas stiga upp mot 7-8 procent 2013.

Stefan Fölster konstaterade samtidigt att utfallsdata för 2009 visar att den svenska ekonomin utvecklades sämre än de flesta andra länder.

– Bilden att Sverige skulle ha klarat sig bättre än andra länder stämmer inte, sade han.

Nu ser Svenskt Näringsliv visserligen en något bättre utveckling i Sverige 2010 än i vissa andra länder, men vid en summering av hela finanskrisförloppet, åren 2008-2011, kommer Sverige inte att ha klarat sig bättre än euroområdet, Storbritannien eller USA.