Rättsfrågan har blivit brännhet efter att Europadomstolen betonat förbudet mot dubbel bestraffning i det så kallade Zolothukinmålet. Domen understryker förbudet mot att straffa enskilda personer för samma gärning två gånger, för stater som förbundit sig att följa Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Norska regeringen har apropå domen föreslagit en ändring i lagen, som går ut på att Skatteverket och åklagare måste ”välja väg” när en person misstänks ha smitit undan att betala skatt – antingen skattetillägg eller åtal om skattebrott, inte både och. Den svenska regeringen har hittills enbart konstaterat att frågan måste utredas.

De svenska domstolarna spretar i sina svar. Regeringsrätten, landets högsta förvaltningsdomstol och tre av landets hovrätter har svarat jakande: Svensk rätt stämmer överens med Europakonventionens stadgar. Regeringsrätten hänvisade till att det finns jämkningsregler inom båda systemen, så att en som redan har fått betala skattetillägg ska få rabatt om han eller hon sedan fälls för skattebrott och vice versa.

Men en hovrätt, Göta Hovrätt sade nyligen tydligt nej med en direkt hänvisning till Zolothukinmålet och går så långt att den underkänner den nuvarande svenska rättsordningen:

”Hovrätten anser …] att Europadomstolens nya praxis utgör ett sådant klart stöd som krävs för att underkänna den svenska rättsordningen i aktuellt hänseende […]”

- Det är en udda situation i det här fallet, när den högsta förvaltningsdomstolen, Regeringsrätten, redan har tagit ställning i en fråga som så att säga finns i båda systemen, det är väldigt ovanligt, säger Lars Persson, chefsåklagare vid Riksåklagaren, till E24.

Finns det anledning att tro att Högsta domstolen – om den tar upp målet – kommer att döma likadant som Regeringsrätten, bara för att rättspraxis ska bli enhetlig?

– Nej, HD ska göra en självständig bedömning, säger Lars Persson.

I Göta Hovrättsmålet, har åklagaren begärt att landets högste åklagare, Riksåklagaren, RÅ ska ta målet till Högsta Domstolen.

I ett annat färskt mål från Hovrätten över Skåne och Blekinge dömdes en stafettläkare som fått sin lön utbetald till ett konto i ett skatteparadis för grovt skattebrott. Detta fastän han tidigare fått skattetillägg. Också han är missnöjd och har begärt att Riksåklagaren ska yttra sig. Riksåklagaren har i sin tur bett om Ekobrottsmyndighetens åsikt.

EBM:s generaldirektör Gudrun Antemar hänvisar till Regeringsrättens resonemang, men medger till slut att HD bör klargöra rättsläget.

Ett högaktuellt exempel där frågan kommer att prövas, är det stora insidermålet, där de två utpekade huvudmännen, Nordeamannen och Cevianmannen, har hänvisat till just Europakonventionen. Duon anser att det är fråga om en olaglig dubbelbestraffning att åtala dem för grovt skattebrott när Skatteverket redan har beslutat att tilläggsbeskatta dem.

Just nu pågår den 36 dagar långa rättegången i Stockholms tingsrätt och först i slutet av januari nästa år har man hunnit till åtalspunkten om grovt skattebrott. Tingsrätten kommer då till tvingas att först ta ställning till duons invändning, innan rättegången går vidare.

Om HD skulle välja att ta upp rättsfrågan, är det inte troligt att domen meddelas innan invändningen har tagits upp i det stora insidermålet.

Därför kommer Stockholms tingsrätt inte ha någon vidare klar vägledning när den ska avgöra om Cevianmannen och Nordeamannen ska åtalas för grovt skattebrott eller inte.