Efter att buden för 186,5 miljarder kronor kommit in fastställdes räntan till 0,45 procent, vilket var den lägsta accepterade räntan i auktionen. Totalt lånas 100 miljarder kronor ut.

Orsaken till Riksbankens erbjudande är att ge möjlighet för banker att låna in pengar till låg ränta och sedan föra dem vidare i det finansiella systemet till företag och hushåll till en låg ränta.

Låg räntenivå ska stimulera ekonomin och i dagens finansiella kris får Riksbanken ta på sig uppgiften att förse bankerna med pengar. Motsvarande åtgärder har vidtagits av många andra centralbanker.

Eftersom styrräntan inte går att sänka så mycket mer måste Riksbanken ta till andra åtgärder för att hålla nere räntenivån.

– Jag hade inte trott att auktionen skulle bli så övertecknad. Det är en framgång för Riksbanken, säger Roger Josefsson, chefsekonom på Danske Bank i Sverige.

Nu kommer mer likviditet ut i det finansiella systemet. Men Roger Josefsson är tveksam till om företag och hushåll får del av pengarna.

– Jag är skeptisk till om det kommer att fungera så som Riksbanken hoppas.

Att bankerna får låna billigt sänker deras inlåningskostnader, men i nuvarande situation vill inte banker expandera sin verksamhet, de vill krympa risker och utlåning.

Istället är det möjligt att inlånade pengar används till att köpa säkra stats- eller bostadsobligationer med en avkastning som är högre än vad lånen kostar i Riksbanken.

När Riksbanken lånar ut till räntan 0,45 procent finns alla chanser för bankerna att göra vinst på dessa pengar. I dagens finansiella läge är det bra. Bankerna behöver stärka sitt eget kapital.

Större andel eget kapital behövs för att täcka upp de kreditförluster som skett eller kommer att ske.

– Centralbanker runtom i världen testar olika åtgärder för att försöka stödja den anpassningsprocess som bankerna måste igenom, säger Roger Josefsson.

Alla vill att det ska ske så smärtfritt som möjligt. Men sedan återstår en stor principiell fråga, enligt Roger Josefsson.

– Vi behöver en samhällsekonomisk debatt om hur kontraktet mellan banker och samhälle ska se ut i framtiden. Nu är bankerna oerhört väl omhändertagna. De får behålla vinsten, men samhället tar hand om förlusten.