Genomgående röker kvinnor mer än män och lågutbildade mer än högutbildade. Högutbildade mår i allmänhet bäst, men inte alltid. Det gäller exempelvis riskfylld alkoholkonsumtion, där de högutbildade i vissa fall uppger att det dricker mycket.

Bakom jämförelsen står Sveriges kommuner och landsting, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut.

Medellivslängden har ökat med 25 år sedan början av 1900-talet.

- Så visst har vi blivit friskare, men målet är jämlik hälsa i befolkningen och där är vi inte i dag. Sociala skillnader mellan olika grupper i befolkningen kvarstår och måste förebyggas, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Och på en del områden går det bakåt.

- Den psykiska ohälsan bland ungdomar förefaller tillta, särskilt bland kvinnor säger Lars-Erik Holm.

Enligt Holm är det också fler unga kvinnor än unga män som försöker begå självmord.

Astma och födoämnesallergier är vanligare bland personer med kort utbildning. Ensamstående kvinnor med barn röker mer, är oftare överviktiga och är också en våldsutsatt grupp. Utrikesfödda har också sämre hälsa än födda i Sverige.

Rapportens jämförelser av folkhälsan innehåller 21 olika mått och de görs på landstingsnivå och där det är möjligt även på kommunnivå. Man har också jämfört hur folkhälsan skiljer sig mellan könen, och mellan personer med lång respektive kort utbildning.