De senaste åren har det kosta kommunerna omkring 1,3 miljarder per år att röja snö. Men de lokala variationerna är naturligtvis stora. Kostnaderna, i löpande priser, har totalt legat mellan 1,1 och 1,3 miljarder sedan mitten av 1990-talet.

- Kostnaderna för beläggningsunderhåll och vinterväghållning brukar vara konstanta över tiden. Men i år är det extremt, det blir mer än 1,3 miljarder i år, säger Örjan Eriksson, ansvarig för kommunal väghålling på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Det är inte bara de stora snömängderna utan också de ständiga snöfallen som gör att det blir kostsamt. Det blir dyrare att röja när det snöar ofta. Dessutom kostar det att frakta bort all snö.

- I Göteborg har man normalt fem snöupplag en vinter, nu har man 20. En stad som Luleå är däremot mer förberedd. Men exempelvis Stockholm och Skellefteå har fått dispens för att tippa snö i sjöar och vattendrag, säger Örjan Eriksson.

Många av kommunernas snöröjningsbudgetar är alltså för länge sedan spräckta. Ett sätt att täcka underskotten är att skära ned på vägunderhållet under resten av året, det väntas många kommuner göra.

DN har ringt runt till 28 kommuner och frågat om kostnaderna för snöröjning så här långt. Kalmar, Gotland, Malmö och Halmstad har redan gjort av med alla sina snöröjningspengar. Nio av kommunerna uppger att de inte kommer att klara budgeten medan resten av de undersökta kommunerna ser risk för underskott i budgeten, enligt DN.

Örjan Eriksson säger att det lär dröja till någon gång i vår eller tidig sommar innan det finns en sammanställning av kommunernas snöröjningskostnader.

Vägverket ansvarar för att röja snö från de stora Europa- och riksvägarna och har en budget på drygt 2 miljarder kronor för att klara det.

- Det är plogning, saltning och allt som har med vinterväghållning att göra. Men vi kan kompensera mellan norr och söder. Än så länge vet vi inte om budgeten håller, säger Thomas Andersson, pressekreterare på Vägverket.

Det finns inte heller någon uppskattning av vad andra skador som orsakats av det myckna snöandet har kostat kommuner och privatpersoner. Tak som gett vika för tung snö, kylsprängda rör, nedfrysta hus och andra skador finns inte samlade någonstans.

- Vi har fått in ett femtontal anmälningar om nedfrysta hus. Det kostar omkring en halv miljon att renovera ett nedfruset hus. Men vattenskadorna syns först när det töar, då kommer de stora kostnaderna, säger Caroline Uliana, pressansvarig på If.

Inställda och försenade kommunikationer är ytterligare en källa till problem. Vad landets företag förlorar på att anställda kommer för sent eller inte dyker upp när tåget eller bussen är försenad eller inställd är inte heller klart.

- SJ har en resegaranti som resenären kan utnyttja när tåget är försenat och det är många fler som hör av sig till oss om det än normalt, säger en taleskvinna på SJ:s pressavdelning.

För närvarande råder dock force majeure varför inga ersättningar utgår.

SJ har ännu ingen uppfattning om vad förseningar och inställda tåg kommer att kosta bolaget. Tågen har fått fler skador än normalt på grund av vädrets påfrestningar, bland annat ställer isbildning under tågen till stora problem. Det har medfört färre avgångar och kortare tåg.

Det är inte SJ utan Banverket som ansvarar för spår, växlar, kontaktledningar och signaler. Personalstyrkan hos Banverket och dess entreprenörer ökas nu åter inför helgens förväntade oväder.

"Banverket höjer återigen beredskapen i södra och mellersta Sverige under den kommande helgen och nästa vecka. Det innebär att enstaka tåg kan bli försenade samt att vissa tåg kan bli inställda", heter det på Banverkets hemsida.