PERSPEKTIV | Olle Zachrison

När den yttersta eliten av Sveriges ekonomer igår hade bjudits in av finansminister Anders Borg för att diskutera ”Utmaningarna framöver” var de flesta eniga om en sak: skärpta regleringar behövs för att vi ska undvika en ny bankkris.

Men i dagens globaliserade värld är en knivig avvägning hur hårt ett enskilt land kan gå fram med nya regler. Ska lilla Sverige vara så förmätet att vi går fram fortare än andra länder? Eller ska vi helt enkelt vänta och se vilka regler som de internationella organen tröskar fram?

Ett problem är att de nya regelverken dröjer. Idag redovisar alla banker sin kapitaltäckning både enligt de nya Basel II-reglerna (från 2007) och enligt speciella övergångsregler från det så kallade Basel I-systemet.

Därtill håller bankerna som bäst på att ta höjd för de nya, tuffare reglerna som alla vet kommer med Basel III. Rörigt? Ja, det tycker till och med finansanalytiker och tjänstemän på Riksbanken.

På Finansinspektionen (FI) tror man att de nya reglerna kommer att presenteras mot slutet av året, men träda kraft tidigast 2012 då de inlemmats i EU-lagstiftningen. Enligt riksbankschef Stefan Ingves kan det dröja ända till början av 2011 innan detaljerna klarnar.

Men i den moderna bankvärlden är utvecklingen blixtsnabb och innovationsförmågan att hitta nya finansiella produkter är mycket stor. Då kan nya regelverk redan vara inaktuella när de väl börjar gälla.

Talar då detta för att Sverige bör gå fram med egna regler som man kan få på plats tidigare? I Storbritannien har man ju på eget bevåg infört en 50-procentig straffskatt på bankbonusar och svenska FI har redan presenterat ett förslag som ska tvinga hushållen att ha mer eget kapital vid bostadslån.

Men eftersom svenska storbanker som Nordea och SEB i högsta grad är internationella så är det i princip omöjligt att ta fram ett hemmasnickrat regelverk för bara dem. Då riskerar landets banker att tappa i konkurrenskraft och få lägga alltför mycket kraft på att bara tolka regler.

Samtidigt finns det specifika särdrag som präglar den svenska banksektorn. En sådan sak är att våra storbanker har en särskilt stor andel bostadsutlåning i sina balansräkningar. Dess- utom är ju Stefan Ingves själv ett levande exempel på att vi har en självständig penningpolitik med allt vad det innebär.

Därför vill riksbankschefen inte utesluta att det kan behövas ”nationella element” i den nya regelvärlden.

–Vissa frihetsgrader har vi själva. Vi har nu att överväga vad vi ska göra i Sverige innan de nya reglerna är helt och hållet färdiga, sade han häromdagen till SvD Näringsliv.

Att balansera mellan det nationella och det internationella är alltid svårt. Just på regelområdet är det en av Anders Borg och Stefan Ingves tuffaste utmaningar framöver.