- Vi är en fristående myndighet och vi har inte bestämt något annat än att publicera konsumentprisindex den här dagen, säger Peter Nilsson, produktchef för KPI.

Borde ni inte ha gått ut med information om det här snabbare, till exempel innan torsdagens Riksbanksbesked?

- Det vill jag inte påstå, det hade varit svårt att förbereda något.

Beräkningsfelet berodde på att det program som beräknar prisutvecklingen för skor inte tog hänsyn till kvalitetsskiftningar i olika skomodeller. För att kunna bedöma prisutvecklingen krävs nämligen bland annat hänsyn till skomodellernas kvalitet.

SCB kan alltså dra slutsatser om att en prissänkning skett av en viss skomodell även om priset för konsumenten är det samma som för en tidigare modell. Det kan bero på att skon är gjord av mer dyrbart material och alltså håller en högre kvalitet. I programmeringen av mjukvaran som reglerar denna typ av parametrar, fungerade inte just kvalitetsparametern. Skomodeller som fått bättre kvalitet såg i stället ut att enbart ha prisjusterats uppåt.

- Vi började titta på skoindex specifikt i april och då trodde vi att det var fel på metoden. Först i beräkningar som vi gjorde i augusti upptäckte vi felet, säger Peter Nilsson.

Vad betyder den här missen för SCB:s trovärdighet?

- Jag hoppas att den betyder lite. Det var ett mänskligt fel som låg bakom. Vi har publicerat statistik sedan 1954 och bara gjort ett fåtal missar.

Torbjörn Isaksson, makroekonom vid Nordea, började ifrågasätta siffrorna redan i våras.

-Vi ringde redan i april och maj och har sedan varit i kontakt med dem efter sommarsemestrarna. Första gången såg det inte så fel ut men det har ju förstärkts och i juli såg det ut som om prisökningen på skor var 30 procenti årstakt, säger han.

-Det här får ju inte hända, men jag lider med SCB också. Det är en väldigt stor undersökning som bygger på mätningar av ett otal varor. Det ska dessutom tas fram på kort varsel, säger Torbjörn Isaksson.