Bolåneinstitutet SBAB har höjt sin rörliga boränta tre dagar i rad. Det gör att tremånadersräntan nu stigit med 45 räntepunkter bara den här veckan till 6,65 procent. Även de andra aktörerna har höjt sina rörliga räntor med hänvisning till att kreditkrisen gjort upplåningskostnaderna dyrare.

De rörliga boräntorna ligger nu nästan 2 procentenheter över Riksbankens styrränta på 4,75 procent. Eftersom majoriteten av låntagarna ligger med rörliga lån så innebär det en mycket kraftigt åtstramning för hushållens ekonomi.

Ett bolån på 2 miljoner kronor har blivit 1500 kronor i månaden dyrare (före ränteavdrag) sedan Riksbankens senaste räntehöjning den 3 september. I ett normalt marknadsläge skulle den höjningen bara ha medfört en ökad månadskostnad på drygt 400 kronor.

Den åtstramning som nu inträffat har alltså skett helt utan att Riksbankens inblandning och trots att Riksgäldens har försökt att lugna marknaden genom att köpa bostadsobligationer.

Det får flera tunga bankekonomerna att önska en räntesänkning redan vid Riksbankens nästa möte den 22 oktober.

- Personligen tycker jag att alla faktorer finns på plats för en räntesänkning redan då. Den här höjningen av boräntorna drar också åt det hållet, säger Jörgen Appelgren, chefekonom på Nordea.

- Nu får man en slags ofrivillig åtstramning som blir kännbar för hushållen. I ett sådant läge måste Riksbanken självklart börja sänka räntan, säger Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank i Stockholm.

- Jag tycker nog att de ska sänka redan i oktober. Bolånen har ju höjts med en procentenhet mer än Riksbankens höjningar sedan finanskrisen började, säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB.

Även Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, tycker att en räntesänkning skulle kunna vara befogad även om hon inte vill sätta ned foten och kräva det.

- Det skulle inte vara något större problem att ta det steget redan nu med tanke på de vikande inflationriskerna. Man tar en en risk ju längre man väntar med en räntesänkning, säger hon och fortsätter:

- Självklart måste de högre boräntorna vägas in. Högre boendekostnader är ju lika besvärliga för hushållen även om de inte beror på att Riksbanken höjt räntan, säger Cecilia Hermansson.

Däremot tror ingen av dem att det blir en räntesänkning redan i oktober.

- Det vore fullt rimligt med en räntesänkning redan i oktober. Men jag tror inte att det blir så, säger Elisabert Kopelman, analytiker på SEB.

- Det är extremt ovanligt att man höjer vid ett möte och sedan sänker vid nästa. Riksbanken vill nog ha några möten med oförändrad ränta emellan. Riksbanken lägger ju också relativt större vikt vid dagens inflation och relativt mindre vikt vid konjunkturen. Det talar också för att de här boräntehöjningarna inte kommer att ses som avgörande, säger Jörgen Appelgren.

Hittills har Riksbanken velat separera problemen som uppstått i finanskrisens spår från diskussionen om penningpolitiken och räntesättningen. Men det synsättet är inte längre hållbart, enligt experterna.

- De här höjningarna av boräntorna är absolut något Riksbanken måste väga in i penningpolitiken. Finansturbulensen påverkar hushållen och den reala ekonomin, säger Elisabet Kopelman på SEB.

- Vad som händer i den finansiella sektorn hänger absolut ihop med penningpolitiken. Å andra sidan tror jag att Riksbanken redan väger in det här mer i sina bedömningar än vad man säger öppet, säger Cecilia Hermansson på Swedbank.

Roger Josefsson på Danske Bank påpekar dock att en sänkt styrränta från Riksbanken inte automatiskt gör bolånen billigare.

- En räntesänkning från Riksbanken är inte alls någon garanti för lägre boräntor. I USA har man sänkt styrräntan men ändå så har boräntorna stigit. Problemet just nu är att bankerna straffas kollektivt, säger han.

Fotnot: Riksbankens nästa penningpolitiska möte äger rum den 22 oktober, räntebeskedet kommer den 23 okt.