Vid morgonens första tal fick nya vice riksbankschefen Karolina Ekholm frågor om hon vill att Sverige ska byta ut kronan mot euron. Hon medgav efter viss tvekan att hon står fast vid uppfattningen att det vore bra att införa euron.

- Det är väl inte okänt att jag generellt sett är positivt inställd till euron och jag står fast vid min uppfattning attt fördelarna uppväger nackdelarna, sade hon inför den församlade skalan på banken SEB.

Till E24 säger Karolina Ekholm att det inte känns helt bekvämt att hon nu avkrävs besked i frågor som inte rör Riksbankens direkta uppdrag.

- Det som är tufft är att jag i min förra roll som forskare kunde stå där i all min akademiska vishet och ha ett utifrånperspektiv och tycka väldigt mycket. Nu representerar jag också Riksbanken och då kan det kännas obekvämt att jag ska behöva tycka om massa frågor som inte handlar om penningpolitik. Nu är ju Riksbankens officiella position också ganska positiv till euron så det är ju inte så kontroversiellt, säger Karolina Ekholm.

Fokus låg dock på Ekholms syn på räntepolitiken. Vid Riksbanksmötet i början av september uppenbarade sig en spricka i direktionen. Två ledamöter, Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak, reserverade sig mot den framtida räntebanan och vill börja höja räntan redan nästa vår eller sommar.

Karolina Ekholm gick på majoritetens linje, och vill vänta tills nästa höst. På frågan varför hon vill hålla räntan låg så länge när det finns alltfler tecken på att konjunkturen nu vänder, svarar hon:

- Därför att läget fortfarande är osäkert. Resursutnyttjandet är väldigt lågt så även om konjunkturen nu återhämtar sig så sker det från en låg nivå. Osäkerheten är också ganska stor kring hur robust och kraftig den här förändringen blir. Det vore dumt att avbryta den här expansiva penningpolitiken under en snar framtid, säger hon.

Kan hushållen ta det som en garanti på att räntan inte höjs förrän nästa höst?

- Den här reporäntebanan som vi beslutade om vid septembermötet är en prognos och ingen garanti. Det är ju majoritetens bästa bedömning givet det läge vi har, säger Karolina Ekholm.

Men hon medger att det är svårt att veta när man ska börja strama åt, risken är ju att Riksbanken ligger kvar med rekordlåga räntor för länge.

- Det är ingen större huvudvärk än allting annat naturligtvis. Men det pratas ju mycket om tajmingen i olika åtgärder och förändringar i penningpolitiken, det är något vi måste fundera på hela tiden. Det är svårt att avgöra när man ska göra det ena eller andra, säger hon,

Vilken indikator skulle få dig att ändra uppfattning?

- Det kan jag inte säga. Vi tittar ju på många olika faktorer och de kan ju komma att förändras och måste vägas samman. Då kanske vi behöver göra nya bedömningar, säger hon lite försiktigt.

Många företagsledare och andra ekonomiska experter har på den senaste tiden gett uttryck för farhågor kring att de stora statliga stimulanser och låga räntorna världen över kommer att ge upphov till en rejäl inflationsbrasa om några år. Men Karolina Ekholm tonar ned de riskerna.

- Det är ingenting som vi ser nu i alla fall. Inflationstrycket ser ganska lågt ut. När det gäller inflationen mätt som KPI så förväntar vi ju oss att den ska vara negativt i år. Om vi rensar för våra egna räntebeslut och deras effekter för räntekostnaderna för bolån så ser det ut som att vi ligger närmare målet. Men vår prognos är fortfarande att vi kommer att ligga under målet de närmaste åren, säger hon.

Just nu pågår en het diskussion i ekonomkretsar om Riksbanken i framtiden behöver ta hänsyn mer till exempelvis en skenande kreditexpansion för att undvika nya bubblor. Karolina Ekholm flaggar nu för att den frågan diskuteras intensivt på Riksbanken och att man ska återkomma till den diskussionen framöver. Det kan tolkas som att eventuella förändringar i policy är på gång.

- Det är ju redan i dagsläget så att vi följer utvecklingen när det gäller kreditexpansion, bostadspriser och fastighetspriser. Men vad jag betonade här idag var väl att finanskrisen satt ljuset återigen på frågan hur sambandet mellan penningpolitik och finansiella kriser ser ut. Det är någonting som jag tror att vi behöver komma tillbaka till, men där finns ingen ny position idag.

På frågan om hon nu med tre räntemöten i bagaget har kommit ut som ränteduva (som vill hålla räntan låg) snarare än räntehök (som vill höja), svarar hon:

- You tell me! Det verkar här verkar bero på vilken fågelskådarkikare man använder, säger hon.

Men du känns lite mer som en duva?

- Det är din bedömning, säger hon.