Reporäntan har legat på rekordlåga 0,25 procent sedan början av juli i år och ska man tro på chefsekonomerna, och även på marknaden, kommer räntan att ligga kvar på den låga nivån ett tag till.

- Räntan ligger kvar på 0,25 procent, säger Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank.

- Riksbanken rör inte räntan, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea.

- Riksbanken vill inte trycka på stopp för tidigt. Riksbanken kommer inte heller att göra något åt räntebanan, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.

Enigheten är lika stor om att räntebanan kommer att lämnas oförändrad. Räntebanan visar Riksbankens prognos för räntans utveckling framöver.

- Det är för tidigt att höja räntebanan. Det finns inget inflationshot och det finns gott om resurser i ekonomin, säger Annika Winsth.

Cecilia Hermansson talar också om det signalvärde som räntebanan har.

- Det finns inga större förändringar i konjunkturscenariot och inflationen är svagare. Det är viktigt för Riksbanken att signalera att det är motiverat med låg ränta ytterligare en tid, säger Cecilia Hermansson.

Skulle det komma signaler om att räntan kan komma att höjas tidigare än vad Riksbanken har sagt kan det leda till att den svaga konjunkturuppgång vi nu ser stryps i sin linda. Det är något som Riksbanken, och alla centralbanker, är livrädda för.

- Lånebubbla och stigande tillgångspriser får hanteras på annat sätt än genom höjd ränta, exempelvis genom politiska beslut, slår Cecilia Hermansson fast.

Vid de två tidigare räntebeskeden har Riksbanken aviserat så kallade repor; lån till bankerna till fast ränta med en löptid på 12 månader. På det sättet vill Riksbanken bidra till lägre finansieringskostnader för bankerna och därmed lägre räntor för företag och hushåll. Chefekonomerna tror att det blir en ny repa i samband med torsdagens räntebesked.

- Det finns förväntningar i marknaden om ytterligare ett lån, det är vad folk väntar sig - och jag delar den uppfattningen, säger Robert Bergqvist.

Övriga chefekonomer instämmer även på den punkten, men de säger samtidigt att en ytterligare repa egentligen inte behövs.

Cecilia Hermansson och hennes kollegor på analysavdelningen utesluter inte en ny repa, men hon betonar att hon personligen inte tycker att det behövs.

- Riksbanken vill signalera att den kommer att ligga kvar på den här räntenivån. Syftet med räntebanan uppfylls egentligen inte då, konstaterar Cecilia Hermansson.

Marknaden vågar alltså inte utesluta att det läggs en ny repa, även om det inte behövs. Det tror även Nordea:

- Jag tycker inte att det behövs en repa. Det skulle förvåna mig om de lägger en, men marknaden tror det. Vår bedömning är att marknaden fungerar bra utan stöd. Man fick ned huslånen lite med förra repan, men det är inte hushållen utan företagen som behöver stöd, säger Annika Winsth.

Även om chefsekonomerna är eniga i sin tro om hur Riksbanken kommer att agera den närmaste tiden, och motiverar centralbankens agerande med oron för att en räntehöjning eller förväntningar om en sådan kväser en konjunkturuppgång, finns andra tankar.

- Jag tror att Riksbanken kommer att agera tidigare än vad den säger och att den höjer räntan med 0,5 procent i vår, säger Robert Bergqvist och motiverar sin uppfattning med att riskbilden kommer att ha förändrats i vår.

Dock tror han att Riksbanken ser en assymetrisk riskbild, det vill säga att om räntan höjs kommer BNP att vända ned. Då är det alltså bättre att vänta längre innan banken agerar och höjer räntan.

Annika Winsth säger att marknaden tror att det kommer en räntehöjning redan i februari med 0,15 procent.

Robert Bergqvist tror att Riksbanken i allt större utsträckning även kommer att titta på kredittillväxten framöver och inte bara fokusera på inflationsmålet om 2 procent.

- Man kan se en försiktig glidning från centralbankerna, det räcker inte att titta på inflationen man måste också väga in kredittillväxten för att undvika nya obalanser, säger han.

I torsdagens rapport från Riksbanken kommer bedömarna även att hålla utkik efter vilka tankar som finns kring en exit-strategi, det vill säga hur man ska backa från dagens låga ränta. Riksbanken måste visa att den har en plan för det.

Ytterligare en punkt som ådrar sig stort intresse är hur direktionens medlemmar ställer sig till beslutet. Vid det förra räntebeslutet fanns tre grupperingar i direktionen:

Vice riksbankscheferna Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak ställde sig bakom beslutet att hålla reporäntan oförändrad på 0,25 procent men reserverade sig mot tillväxtprognoserna i den penningpolitiska uppföljningen och därmed den tillhörande reporäntebanan.

Vice riksbankschef Lars E O Svensson reserverade sig mot beslutet och ville istället ha en sänkning av reporäntan till 0 procent och en reporäntebana så att reporäntan hålls på den nivån ett år framåt.

Den tredje gruppen med riksbankschefen Stefan Ingves och vice riksbankscheferna Svante Öberg och Karolina Ekholm ville behålla ränta och räntebana oförändrad.

- Det är ett mönster även inom andra centralbanker att de uppvisar en större oenighet, konstaterar Robert Bergqvist.

Annika Winsth tycker också att det ska bli intressant att se om någon av ledmöterna glider över åt ett annat håll.

- Jag tycker att Ekholm har tagit små steg åt samma håll som Nyberg och Wickman-Parak, säger hon.