Det var ingen chockvåg som sändes ifrån Brunkebergstorg när Riksbanken meddelade räntehöjningen. Detta var precis i linje med vad marknaden hade väntat sig.

- Med tanke på den kommunikation som varit är det vad som väntats, säger Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson.

Inför kommande år pekar allt mot fortsatta höjningar och de flesta bedömare räknar med en styrränta på 3,75-4 procent vid slutet av nästa år. De egentliga frågetecknen rör mer hur stora höjningarna kommer att vara vid enskilda tillfällen och hur snabbt Riksbanken kommer att gå fram.

En ränta kring fyra procent är vad ekonomerna kallar för en neutral ränta. Det innebär att räntan bedöms vara varken stimulerande eller åtstramande för den svenska ekonomin.

Något som dock skulle kunna motverka räntehöjningar är, enligt Cecilia Hermansson, en starkare krona gentemot dollarn. Det skulle bland annat motverka ökad inflation vilket i sin tur minskar behovet av att strama åt räntepolitiken.

Å andra sidan ser hon att risken för ökad inflation nästa år är större än vanligt med tanke på att avtalsrörelsen drar igång under en period med stora strukturreformer och hög produktivitetstillväxt.

- Det är ett komplicerat läge, säger hon men menar att en ännu större räntehöjning ändå var svår att tänka sig. Hade räntan höjts med mer än 0,25 procentenheter hade den finansiella marknaden reagerat med förvåning vilket möjligtvis lett till en del oro, enligt Cecilia Hermansson.

Ett av de tydligaste tecknen på den starka svenska ekonomin är de stigande bostadspriserna, men trots sex räntehöjningar på kort tid har ingen tydlig avmattning på bostadsmarknaden kunnat skönjas. Men de senaste årens stora prisökningar är inte rimliga på sikt. Riksbanken har också sagt att de har ansvar för att inte bubblor skapas på bostadsmarknaden.

Samtidigt fick Riksbanken kritik för att ta för mycket hänsyn till bostadspriserna i en oberoende utredning beställd av finansutskottet som nyligen presenterades för allmänheten. Men Cecilia Hermansson tycker trots det att det är viktigt att inte bortse från tillgångspriser när Riksbanken utformar sin räntepolitik.

- Mishkin, en av de två ekonomerna som gjorde utredningen arbetar för den amerikanska centralbanken. Men i USA har de inte samma erfarenhet av fastighetskriser som den vi hade i början av 90-talet.

Riksbanken kommer därför med största sannolikhet att fortsätta att ta hänsyn till utvecklingen på bostadsmarknaden och eftersträva en lugn avmattning av prisutvecklingen. Men några större prisfall tror Cecilia Hermansson inte blir aktuella.