Det skriver regeringen i underlaget till propositionen "Åtgärder för jobb och omställning", som presenterades på torsdagen. Sifferunderlaget grundar sig på den prognosuppdatering som presenterades den 16 december.

"En stor del av förklaringen finns i den finansiella krisens bredd och djup. Genom sin omfattning slår krisen mot i stort sett alla delar av ekonomin, såväl i Sverige som i omvärlden", skriver regeringen.

Det fulla genomslaget på den reala ekonomin väntas först 2009, vilket innebär att lågkonjunkturen både här hemma och i omvärlden "sannolikt blir både djup och relativt utdragen".

I huvudscenariot spås svensk BNP krympa med 0,8 procent i år, för att sedan öka med 1,5 procent nästa år och med 3,0 procent 2010. I höstbudgeten såg regeringen en tillväxt på 1,3 procent i år, 3,1 procent nästa år och 3,5 procent 2011.

I propositionen framgår att regeringen bedömer att aktiviteten i svensk ekonomi börjar öka först i slutet av 2009, att återhämtningen blir försiktig och tillväxten låg även 2010.

"En återhämtning i produktiviteten kombinerat med måttliga löneökningar gör att enhetsarbetskostnaden utvecklas gynnsamt under 2010, vilket bidrar ytterligare till att exporten tar fart", skriver regeringen. Företagen pressas dessutom av ett ackumulerat kostnadstryck från perioden med sjunkande produktivitet och regeringen räknar med att produktiviteten stiger trots fallande BNP, till följd av kraftigt neddragen arbetskraftsinsats i ekonomin.

Totalt räknar regeringen med att produktiviteten i näringslivet kommer att stiga snabbt 2010 och 2011 när efterfrågan tar fart.

När efterfrågan och investeringskonjunkturen i omvärlden återhämtar sig börjar även svenska investeringar öka och dessutom väntas investeringarna gynnas av det låga ränteläget och minskad oro på bostadsmarknaden.

Hushållens konsumtion väntas ligga i linje med det historiska genomsnittet 2010 och högt sparande under flera år ger utrymme för ökad konsumtion när konjunkturläget förbättras och osäkerheten minskar.

Regeringen skriver att läget på de internationella finansiella marknaderna är "fortsatt mycket allvarligt" och problemen väntas successivt klinga av under 2009 och normaliseras kring mitten av 2010.

Beträffande arbetsmarknaden skriver regeringen att läget försämras snabbt. Sysselsättningen faller både i år och nästa år och en återhämtning väntas först 2011. Arbetslösheten väntas öka till 7,7 procent i år och 8,5 procent nästa år, för att sedan sjunka svagt till 8,3 procent året därpå.

Till följd av den svagare konjunkturen minskar resursutnyttjandet i ekonomin både i år och nästa år, vilket leder till lägre löneökningar främst 2010 och 2011.

Regeringen räknar med att inflationen dämpas snabbt och KPI-inflationen väntas bli negativ under andra halvan 2009 och i början av 2010. Riksbanken väntas sänka styrräntan till 1,00 procent under 2009, för att sedan höja till 1,25 procent under 2010 och till 2,75 procent under 2011.