Arbetslösheten och den djupa lågkonjunkturen kommer att gräva djupa hål i statens budget de kommande åren. Kostnaderna för Arbetsförmedlingens verksamhet, det statliga bidraget till arbetslöshetsersättningen och andra bidrag och insatser, ökar kraftigt. Om fyra år, år 2012 räknar Arbetsförmedlingen med att kostnaderna stigit till hela 92,1 miljarder kronor. Det framgår av Arbetsförmedlingens senaste utgiftsprognos som SvD Näringsliv tagit del av.

I år beräknar regeringen att 62 miljarder kronor behövs, men det gör inte Arbetsförmedlingen. I en färsk prognos över utgifterna det kommande året görs bedömningen att 57,5 miljarder kronor behövs. Därmed uppstår ett stort sparande, konstateras i prognosen. Men det föranleder inte regeringen till att göra några nya bedömningar just nu, hävdar Karolin A. Johansson, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin.

–Arbetet med budgetprocessen inför höstens budgetproposition pågår löpande. Alla myndigheter lämnar in prognoser och det här är en av dem, säger hon.

Men Lars Calmfors, ordförande i regeringens Finanspolitiska råd anser inte oväntat att överskottet bör användas omedelbart. När rådet presenterade sin årliga rapport häromdagen efterlystes fler arbetsmarknadspolitiska insatser.

–Det är väl utmärkt om det finns pengar över till det vi anser är nödvändigt, utbyggd arbetsmarknadsutbildning och utbildningsstöd till företag som har krisavtal, säger han.

Arbetsförmedlingens biträdande generaldirektör Lena Liljebäck har inga åsikter om vad sparandet ska användas till, bortsett några mindre kompletteringar.

–Att skillnaderna i kostnader uppstår beror framför allt på att vi ser att det främst är unga som drabbas av arbetslöshet i år. De har lägre ersättning och därför blir utbetalningarna till dem lägre. Ett annat skäl är att det tar längre tid att få igång verksamheten som berör de aktörer som ska komplettera Arbetsförmedlingen än vad vi tidigare trodde, säger hon.

Först under andra halvåret kommer inströmningen av arbetslösa med rätt till högre ersättning att öka.

–Det är också av det skälet som kostnaderna för ersättningen ökar från och med nästa år, säger Lena Liljebäck.

Antalet arbetslösa som får träffa så kallade jobbcoacher och som får del av åtgärderna arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling blir dock lägre än vad regeringen räknat med. Att coachingverksamheten inte kommer igång beror på att det tar längre tid än tidigare bedömningar att välja ut vilka privata företag som ska få ansvar för verksamheten, enligt Arbetsförmedlingen.

Tidigare uppskattades att den verksamhet de privata företagen skulle sköta kostar 2 miljarder kronor i år. Nu görs bedömningen att den blir 900 miljoner kronor. I väntan på att det som i de här sammanhangen kallas kompletterande aktörer är igång vill Arbetsförmedlingen därför tillfälligt anställa ytterligare 350 egna coacher, förutom de 740 som redan är anställda.

Sökandet efter praktikplatser är också något som de kompletterande aktörerna skulle arbeta med och därför tar det längre tid att hitta platser. Men det är också, enligt prognosen, svårt att i det nuvarande konjunkturläget försöka övertala arbetsgivare att ta in praktikanter.

–Men vi ska intensifiera den verksamheten och förhoppningen är att det ska vara möjligt att hitta fler platser, säger Lena Liljebäck.