- Vi har kommit fram till att vi ogillar jävsinvändningen, säger hovrättslagman Anders Eka till TT.

Hovrätten konstaterar att domarens medlemskap i de kritiserade föreningarna visar på ett engagemang i frågor på immaterialrättens område "som i viss utsträckning kan sägas ske i rättighetsinnehavares intressen". Men hovrätten tycker att det måste beaktas att rättighetsinnehavare åtnjuter grundlagsskydd i Sverige.

"Att en domare ställer sig bakom de principer som denna lagstiftning vilar på kan inte utgöra grund för jäv", skriver hovrätten i sin motivering.

Samtidigt får domaren kritik för att han inte berättat före rättegången om de föreningar som han varit styrelseledamot i.

"Hovrätten uttalar samtidigt i beslutet att domaren i detta fall - mot bakgrund av sitt sammantagna engagemang på immaterialrättens område - lämpligen borde ha upplyst i varje fall om sitt styrelseuppdrag. Jävsfrågan hade då kunnat prövas redan i ett tidigt skede av målet", konstaterar hovrätten.

Men även om domaren brustit i sin upplysningsskyldighet betyder det inte att fängelsedomen i tingsrätten behöver rivas upp, anser de tre ledamöter som tagit beslutet.