Den befintliga bestämmelsen, olovlig befattning med företagshemlighet innebär att en företagshemlighet är i en obehörigs händer. Den nya bestämmelsen tar sikte på den som i och för sig har rätt att ha tillgång till företagshemligheten i sitt arbetsområde. Om han eller hon däremot röjer hemligheten föreslås personen göra sig skyldig till olovligt röjande eller utnyttjande av företagshemlighet, enligt förslaget.

Den som har tillgång till en företagshemlighet för att kunna utföra sina arbetsuppgifter kan i dag röja den eller utnyttja den utan att riskera att drabbas av något straff.

- En anställd som idag avslöjar eller utnyttjar en företagshemlighet kan idag bli skadeståndsskyldig gentemot näringsidkaren, i ett civilrättsligt eller arbetsrättsligt förfarande, det nya är att det nu kan betraktas som ett brott också, säger utredaren Anna-Karin Lundin, regeringsråd vid Justitiedepartementet.

Brottet gäller enbart gärningar som har skett med uppsåt, alltså inte sådant som beror på rent slarv eller skett av misstag.

- Civilrättsligt kan man avtala om ett mer omfattande skydd, men man kan aldrig dömas till böter eller fängelse för det som går utöver vad lagen säger, utan då gäller skadestånd eller avtalsvite, säger Anna-Karin Lundin.

Ett annat förslag är att göra vissa formuleringar tydligare, så att det blir klart att begreppet företagshemlighet aldrig omfattar sådant som i sig utgör brott eller ett allvarligt missförhållande på ett företag. Syftet är att inte skrämma bort så kallade whistle blowers, personer som gör myndigheter eller medier uppmärksamma på att det pågår oegentligheter på en arbetsplats.

- Jag tror att folk möjligen tror att sådana brott möjligen blir skyddade genom den här lagen, men det blir den inte. Då är det bra att vara tydlig med det i lagen, säger Anna-Karin Lundin.

Bestämmelserna som reglerar företagshemligheter och företagsspioneri har inte ändrats på 20 år. De ska nu även gälla exempelvis styrelseledamöter och personer från bemanningsföretag och konsulter vid sidan av de anställda.

- Flera omvärldsfaktorer har förändrats. Vi har ju även brottet trolöshet mot huvudman också, men den gäller enbart personer med förtroendeställning inom företaget. Då kan jag tänka mig att en gång i tiden var det bara de som hade tillgång till viktiga företagshemligheter. Men idag är organisationerna plattare och information sprid mycket snabbare.

Betänkandet har lämnats över till justitieminister Beatrice Ask och ska nu ut på remiss. Förslaget kan mynna ut i en proposition tidigast i vår nästa år.

Straffet för olovligt röjande eller olovligt utnyttjande av företagshemlighet föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är att bedöma som grovt föreslås straffet vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Efter att anställningen har upphört är det endast gärningar som är särskilt illojala eller som är att bedöma som grovt brott som är straffbara. Gärningar som äger rum sedan två år gått från det att anställningen upphörde ska aldrig kunna leda till straff, enligt förslaget.