När Riksbanken drastiskt sänker styrräntan är orsaken att vi lever i ekonomiskt turbulenta tider som förr eller senare märks i allas plånböcker.

Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg talade vid gårdagens pressträff om behovet av en ovanligt stor räntesänkning för att det är ”en ovanlig situation”.

Riksbankschef Stefan Ingves använde uttrycket ”ett alldeles unikt skeende” om det som hänt de senaste månaderna i världsekonomin.

För allt börjar och slutar med finanskrisen. Får världens politiker och centralbankschefer inte bukt med finanskrisen är vi alla förlorare.

Sedan mitten av september, då amerikanska investmentbanken Lehman Brothers föll, har krisen i det globala finansiella systemet vänt upp och ner på alla begrepp. Regeringar runtom i världen tar över banker, bilindustrin ber om stöd för miljarder och olika former av räddningspaket införs för att få igång finansmarknaderna.

Den stora osäkerheten har sänkt konjunkturen i all världens regioner. Riksbanken och andra centralbanker sänker drastiskt styrräntor för att få ekonomin på fötter.

Centralbanker pumpar dessutom in miljarder på miljarder för att finansmarknaderna åtminstone ska ha styrfart. Riksbankens historiskt stora räntesänkning är en del av lösningen i vårt hörn av världen. Men kommer det att räcka?

Det är mycket möjligt att styrräntan blir ännu lägre även om Riksbanken betonar att det räcker nu. Riksbanken har påstått många saker under hösten som inte haft någon längre hållbarhet. Prognoser ändras när verkligheten ändras och i höst har det gått undan.

Stefan Ingves ville inte ens, under gårdagens pressträff, erkänna att det var fel att höja räntan i början av september. Han påstod också att det var en ren tillfällighet att Riksbanken har tidigarelagt sitt räntemöte så att räntebeslutet meddelas samma dag som Europeiska centralbanken (ECB) och Bank of England (BoE) meddelar sina beslut. Det är inte trovärdigt.

För är det en sak som är viktig i rådande globala kris så är det att agera kraftfullt och samtidigt. Det gör intryck på marknaden. Och det skedde nu.

Gårdagens sänkning från Sverige följdes av sänkningar från ECB och BoE. Orsaken är densamma där som här. Det har skett en snabb och tydlig försämring av konjunkturen.

För svensk del ligger flera konjunkturindikatorer på en historisk låg nivå. Hushållen är pessimistiska och konsumerar mindre vilket slår mot detaljhandeln. I landets bilhallar ekar det tomt.

Exportföretagen möter en trögare marknad överallt. Orderböckerna blir allt tunnare. Därför har varslen under både oktober och november legat på nästan 20000 personer. Det är de högsta siffrorna sedan krisen i början av 1990-talet.

Den allt svagare svensk kronan har fungerat som krockkudde. Utan den hade ännu fler personer varslats om uppsägning.

Hur mycket av räntesänkningen slår igenom i lägre boräntor?

– Vi kan inte räkna med att allt slår igenom som tidigare, sa riksbankschef Stefan Ingves.

Räntesänkningen i början av oktober märktes inte alls medan den i slutet av oktober slog igenom nästan fullt ut. Den här gången verkar delar av sänkningen slagit igenom direkt.

Den korta räntan mellan banker (tre månaders Stibor) sjönk med drygt 1 procentenhet.

De olika bolåneföretagen sänkte olika mycket men trycket från allmänhet och politiker är stort på att styrräntesänkningen ska få fullt genomslag. Om sedan banker och bolåneinstitut har upplåningskostnader som omöjliggör ”ett fullt genomslag” är en annan femma.

Riksbanken räknar också med att regeringen satsar mer än föreslagna 30 miljarder kronor nästa år. Sammanlagt räknar de med 85 miljarder kronor extra under åren 2009 och 2010.

Finansminister Anders Borg meddelade igår att han förbereder extra stimulanser. Helt enkelt för att alla verktyg i verktygs- lådan måste användas för att lösa upp finanskrisen och stoppa en nedstörtande konjunktur.