- Många hade kanske väntat sig en valbudget men vi måste presentera en krisbudget, säger finansminister Anders Borg (M).

Borg gav, som finansministrar brukar göra, sin syn på det ekonomiska läget i samband med regeringens budgetöverläggningar på Harpsund på fredagen. Efter det senaste årets tal om en ekonomisk vargavinter ser han nu en ljusning i horisonten.

- Det är en tydlig förbättring av de offentliga finanserna, sade Borg.

Borg vill dock inte ge sken av att regeringen nu öppnar plånboken för att få väljarna på gott humör inför nästa val. Därför talade han om krisåtgärder i stället för reformer.

- Det är fortfarande ett mycket allvarligt läge i svensk ekonomi, sade Borg.

- På arbetsmarknaden biter sig vargavintern fast ännu en tid.

Arbetslösheten väntas de närmaste åren hamna på nivåer som Sverige inte haft sedan 90-talskrisen.

Regeringen räknar med att den blir ännu högre än vad man tidigare trott 2010, 11,4 procent i stället för 11,1.

- Det är högre arbetslöshet än vad han trodde i våras. Det är ett snabbare jobbtapp än i våras och underskottet blir 100 miljarder kronor. Ändå prioriterar Anders Borg skattesänkningar i de interna diskussionerna, på lånade pengar. Det är ansvarslöst, säger Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros till TT.

- De pengar som finns måste gå till jobbskapande åtgärder och till välfärden, vård, skola och omsorg, säger han.

Borg ville själv inte ange någon summa för hur mycket regeringen tänker satsa på åtgärder, men det finns pengar.

Han sade att skatteintäkterna har blivit 10 miljarder högre i år, jämfört med tidigare prognoser. Och 2012 kan de bli uppemot 20 miljarder högre. Utgifterna ser också ut att bli 5—10 miljarder lägre än tidigare antaget vilket sammantaget skulle ge ett spelrum på som mest 30 miljarder de närmaste åren.

Trots de satsningar som planeras kommer underskottet i de offentliga finanserna ändå att minska från 2010, för att motsvara 1,4 procent av BNP år 2012.

På fyra—fem års sikt hoppas Borg att de offentliga finanserna åter är i balans. Vilka satsningar som regeringen tänker göra nästa år ville Borg inte gå in på.

Han betonade att det som planeras i mycket kommer att vara tillfälliga satsningar som kommer att dras ned när arbetsmarknaden ser ljusare ut.

De fyra borgerliga regeringspartierna har också andra saker på sina önskelistor. Moderaterna vill ge mer pengar till polisen och fortsätta att sänka inkomstskatten för dem som arbetar. Centern vill sänka arbetsgivaravgiften och kristdemokraterna anser att pensionärerna borde få mer pengar i plånboken.

Enligt Nordeas chefekonom Annika Winsth är det intressant att regeringen gör bedömningen att de offentliga finanserna inte blir lika svaga som tidigare annonserats.

- Det gör att vi sannolikt kommer att få se mer pengar till kommuner, näringsliv, pensionärer och hushållen, säger hon.