– Jag är rädd för att den nya lagen kommer att göra att upphandlarna blir väldigt rädda att göra fel. Risken finns att staten kommer att jaga felaktiga kommatecken men acceptera alldeles för dyra upphandlingar bara för att det har gått rätt till. Istället för att se till en bra affär, säger Lisbeth Jonsson, ordförande i Sveriges offentliga inköpare (SOI).

Den nya lagen trädde i kraft den 15 juli och innebär att en kommun, ett landsting eller en statlig myndighet ska kunna dömas till att betala en så kallad upphandlingsskadeavgift på upp till 10 miljoner kronor om en upphandling inte skett korrekt.

Syftet är att öka konkurrensen och få bort otillåtna direktupphandlingar, det vill säga offentliga inköp som sker utan annonsering.

Men enligt Lisbeth Jonsson är de nya reglerna fel väg att gå. Hon menar att det finns en risk att det blir mer byråkrati och att fokus flyttas från att göra ekonomiskt goda affärer.

Hon får delvis medhåll av Eva-Lotta Sandberg, vd på Affärsconcept som är ett helägt dotterbolag till Sveriges Kommuner och Landsting och rådgivare i upphandlingsfrågor.

– Redan nu har vi en situation där förlorande företag begär överprövning nästan rutinmässigt. Syftet verkar mest vara att få till en ny upphandling. Man kan inte ta en förlust helt enkelt, säger Eva-Lotta Sandberg.

Antalet överprövningar, det vill säga fall då anbudsgivare klagar i domstol på att en upphandling inte gått rätt till, har stigit med över 600 procent sedan år 2002. Men det är inte bara risken för ökad byråkrati som gör att kritikerna tycker att lagen skjuter över målet. Man menar också att frånvaron av inköpsstatistik nu är en akut fråga.

– Bristen på statistik gör att det hela tiden fattas beslut utifrån tyckande. Ingen har några fakta och det rör sig om enorma belopp som skulle kunna användas till bättre vård och skola. Det finns stora mörkertal inom offentliga inköp, säger Lisbeth Jonsson.

Den enda samlade statistik som finns tillgänglig är hur många upphandlingar som annonseras där det uppskattade värdet är över 285000 kronor.

Det finns ingen statistik över affärens slutsumma eller på hur många anbud som lagts i en upphandling. Samtidigt sker upphandlingar och inköp under 285000 kronor i ett totalt mörker. Följden blir att ingen har en fullständig bild.

– Bristen på uppgifter om pris och tidigare upphandlingar gör att det blir svårare att jämföra affärer. Statistik behövs för att göra strategiska ställningstaganden som leder till bättre konkurrens och därmed bättre affärer, säger Eva-Lotta Sandberg.

Men det är inte bara på nationell nivå det saknas siffror. Det finns kommuner och landsting som inte har egen statistik på inköpen. Följden blir att de måste vända sig till leverantören för att få besked om vad de har köpt under en period. En risk är att leverantören lämnar för sig fördelaktiga siffror.

– Det här är inte ett bra förhållande. Dessutom är det ju pinsamt att behöva vända sig till leverantören och fråga om vad man köpt in under året, säger Lisbeth Jonsson.

I regeringen ligger ansvaret för upphandlingsfrågor under finansdepartementet. Och där är man helt oförstående till kritiken från upphandlarhåll.

– Det är jättepengar som vi kan spara till välfärden här. Nu inför vi nya regler och det är helt enkelt så att kommuner och landsting får snäppa upp sig och börja följa de regler som gäller. Nu har vi verktyg för att utdöma böter om de inte följer lagen, säger Dan Ericsson, statssekreterare i finansdepartementet, med ansvar för upphandlingsfrågor.

De belopp som sägs vara möjliga att spara är tiotals miljarder kronor varje år. Siffran kommer från rapporten Regelverk och praxis i offentlig upphandling som publicerats av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Utredaren Per Molander är övertygad om att det snabbt går att minska de offentliga utgifterna om reglerna följs. Och han är säker på varför det ser ut som det gör.

– Det är ingen tillfällighet att upphandling sköts mindre bra. Vissa kommunledningar ser det som sitt jobb att fördela kontrakt. Det handlar om maktutövning på lokal nivå. Lokala politiker kommer att få svårare att göra det nu, säger Per Molander.