På tisdagen presenterade LO en rapport som beskriver behovet av att öka sysselsättningen för att klara den kommande äldre­boomen.

–Man måste ha fler arbetade timmar i ekonomin när fler blir äldre och folk lever länge. Unga måste sluta plugga snabbare och börja arbeta. De som är 60 år ­måste acceptera att arbeta tills de fyller 65 år, säger LO:s chefs­ekonom Dan Andersson.

Förtidspensionärer, utrikes födda och deltidsarbetande kvinnor i 50-årsåldern nämns som exempel på andra grupper som skulle kunna arbeta mer.

–Alla reserver måste utnyttjas bättre, om man inte ska behöva höja skatten eller plötsligt försämra kvaliteten i den offentliga sektorn.

Arbetsgraden är ett mått på hur många som faktiskt arbetar. Föräldraledighet, sjukskrivningar och studier räknas bort. Måttet visar därmed den tid då arbetskraften är på jobbet och drar in pengar till statskassan.

Idag uppgår arbetsgraden ilandet till 61 procent. Enligt Dan Andersson måste det måttet upp till 66 procent för att stat och kommun ska få in tillräckligt med pengar till den offentliga sektorn.

En högre arbetsgrad än så är däre­mot inte önskvärd, enligt LO.

–För mycket syssel­sättning är vi bestämt emot. Att öka sysselsättningskraven väldigt ­mycket är detsamma som att säga att man ska gå till jobbet om man är krasslig, att man inte ska vara föräldra­ledig ­eller studera mitt i ­livet. Med väldigt höga krav på sysselsättningen avskaffar man nästan välfärdsstaten, säger Dan Andersson.

Ur ett sysselsättningsperspektiv är det, enligt honom, viktigare med jämställdhet än med integration på arbetsmarknaden.

Arbetsgraden är 12 procent ­högre bland inrikes födda än bland utrikes födda. Män är igenom­snitt 8 procent mer på jobbet än kvinnor. Eftersom andelen kvinnor i befolkningen är ­större än ­andelen ut­rikes födda får det ­större effekt på sysselsättningen om kvinnorna arbetar mer.

–En förutsättning för att jämställdheten ska öka är att män och kvinnor delar mer lika på olika arbets­uppgifter, säger Dan Anders­son.

Den totala arbetslösheten, där förutom öppet arbetslösa även deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och studenter som ­hellre vill arbeta än att studera ingår, tror Dan Andersson att det går att få ner med 2 procenten­heter till 4 procent. Det är erfarenheten från Norge och Danmark.

Ett av skälen till att sysselsättningen inte utvecklas mer posi­tivt trots att det är bra tryck isvensk ekonomi är, enligt Dan Andersson, att Socialdemokraterna misslyckades med sin ­arbets­marknadspolitik.

–Den socialdemokratiska rege­ringen hade inte tillräckligt med disciplin på arbets­kraften. Arbets­linjen, där man både stimulerar till att arbeta och med tvång ser till att arbetslösa tar de jobb som finns, misslyckades.

Några reella förslag på hur arbets­viljan ska öka presenterar inte LO. Syftet med rapporten är istället att lyfta fram att för få personer arbetar för att kvaliteten ivälfärdssystemen ska kunna bibehållas.