Analys | A-kassa utan jämlikhet

Den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet rullar över Sverige. Arbetslösheten växer, men den är mycket ojämnt fördelad. Krisen har sin tyngdpunkt i industrin vilket ger effekter som skiljer sig från de senaste två lågkonjunkturerna.

Nu är det industrilänen som drabbas med full kraft och där väntas uppgången gå mycket långsammare än i tjänsteintensiva regioner.

En genomgång av arbetslöshetsnivåerna i de olika a-kassorna som SvD Näringsliv gjort visar just hur tudelad bilden är. Steget är oerhört långt mellan en arbetslöshet på 8,8 procent i IF Metalls a-kassa och 0,9 procent i Lärarnas. Det är inte heller ett isolerat exempel.

Bland de tio a-kassorna med högst arbetslöshet är åtta kopplade till LO-förbund, de andra två är Teaterverksammas och syndikalisternas a-kassa.

Omvänt är åtta av de tio a-kassorna med lägst arbetslöshet kopplade till olika tjänstemannaförbund, undantagen är hamnarbetare och fiskare.

I princip har arbetare i LO-grupperna fått ta den stora jobbsmällen hittills, medan tjänstemännen berörs betydligt mindre. Krisen har inte på allvar nått tjänstesektorn och bedömningarna går isär om hur hårt den kommer att drabbas.

Det tudelade Sverige avspeglas också i avgifterna till a-kassorna. Efter maktskiftet i Rosenbad 2006 har systemet lagts om och den 1 juli 2008 infördes en så kallad arbetslöshetsavgift.

Medlemmarna i kassan ska nu stå för 33 procent av ersättningarna som betalas ut. Summan ökar alltså i takt med arbetslösheten. Samtidigt blir det allt färre som delar på notan, eftersom arbetslösa inte behöver betala arbetslöshetsavgiften.

Resultatet har blivit att skillnaderna i kassornas avgifter har ökat dramatiskt och kommer att fortsätta göra så. Skiljelinjen går mellan arbetare och tjänstemän. Allt dyrare a-kassa för arbetare, allt lägre avgifter för tjänstemännen.

Den 1 juli sänks arbetslöshetsavgiften med 50 kronor i månaden. Det är regeringens drag i hopp om att locka tillbaka en del av den halva miljon som har lämnat a-kassan de senaste åren.

Men det får ett begränsat genomslag. Akademiker, anställda i finans- och försäkringsbranschen samt tjänstemännen i SKTF och ST får sänkta avgifter för a-kassan.

Men flera a-kassor tvingas höja, eftersom kostnaderna för arbetslösheten ökar. Under våren har IF Metall, Byggnads, GS (grafiker, trä- och skogsindustriarbetare), Hotell- och restaurang, Transport och Seko höjt sina a-kassor. Den 1 juli höjer också Handels medan Hotell och restaurang tar ytterligare ett steg uppåt.

Orsaken är alltså den nya kopplingen mellan avgift och arbetslöshet, vilken väcker ilska och frustation i LO-leden.

”Fullständigt vansinnigt”, säger Erik Georgii om det nya finansieringssystemet.

Han är ordförande för a-kassan i det nya förbundet GS som den 1 juni tvingades höja avgiften.

På ett och samma företag kan arbetarna nu tvingas betala 420 kronor och tjänstemännen 90 kronor, påpekar han. ”De som har de sämsta inkomsterna ska betala de högsta avgifterna medan akademiker och tjänstemannagrupper slipper undan med en närmast symbolisk avgift. Det gränsar till ren klasslagstiftning”, säger Erik Georgii.

Tanken bakom det nya avgiftssystemet är att det ska bidra till en återhållsam lönebildning. Driver facken igenom så stora löneökningar att det slår igenom i ökad arbetslöshet ska de också få stå för notan.

Men det som låter logiskt på pappret ser annorlunda ut i verkligheten. Finanskrisen som nu resulterar i växande arbetslöshet har inte sin rot i höga lönekrav. Grunden är obalanserad kreditgivning som resulterat i massivt efterfrågefall.

Dessutom är inte alla a-kassor organiserade branschvis. Akademikernas kassa har medlemmar i alla sektorer. Därmed saknas kopplingen till lönebildningen.

Många räknar med att tjänstesektorn mot hösten ska få sin beskärda del av varsel och uppsägningar. Så har mönstret tidigare sett ut. Branschorganisationen Almega ser däremot tecken på återhämtning och spår att nedgången för tjänstesektorn blir kortvarig.

Om det besannas kommer medlemmarna i tjänstemannafackens a-kassor slippa vara med och betala notan.