SVENSK SPJUTSPETS | Näringsliv gör nedslag i sex av framtidens miljöteknikbolag

Det är vår 2007 i Saudiarabiens huvudstad Riad. Det är nästan osannolikt varmt när solen speglas i de stora kontorskomplexen. Lars-Olof Bäckman, 55, har stått bakom små svenska bolag i mer än 20 år. Nu torkar han bort svetten ur pannan när han för femtioelfte gången ska dra sin affärsidé med energisparande fönsterfilm som kan bli ljus eller mörk med en enkel knapptryckning. Han funderar på hur han ska förklara så de förstår.

Utsikten över staden är bedårande, men den syns knappt för fönstren har svart film som skydd mot solen och när en man ska trycka på lysknappen tänker Lars-Olof Bäckman snabbt.

–Så där enkelt skulle ni kunna få ljust i fönstren med vår film, sa jag. Då förstod de med en gång. Solen är ett gissel för fastighetsägarna i många varma länder.

Han är ordförande i Chromogenics och vi träffas en surmulen dag i Uppsala i bolagets sammanträdesrum.

Där berättar han vidare. Monteras mörka fönster kan folk knappt se ut och mycket energi går åt till belysning. Med genomskinliga fönster får luftkonditioneringen gå för jämnan. Därför är Chromogenics fönsterfilm intressant, den kan sänka energi­användningen med 50 procent.

Produkten härstammar från 20 års forskning på Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Uppfinnaren, professor Claes-Göran Granqvist, tog flera ­patent på tekniken som gör att graden av genomskinlighet på filmen ändras när elektrisk spänning flyttas mellan två tunna plastfolier – allt med en enkel knapptryckning.

Inriktningen var från början att göra hjälmvisir, men det gick i sakta mak. Först 2004 när Lars-Olof Bäckman engagerade sig började det hända saker.

–Jag såg att det fanns potential för en global marknad, säger han.

Våren 2005 tillsattes en ny ledning med nuvarande vd Bengt Åkerström. Samtidigt byttes det långsiktiga fokuset ut från visir till fönster och en långsiktig strategi mejslades fram: Att producera film till fönster som kan spara energi i byggnader och bilar – marknader som inom några år är värda miljarder kronor.

Det var därför Lars-Olof Bäckman var i Saudiarabien. Men han har ­ också kört sin presentation i Barein, ­Dubai, London och Silicon Valley. Och det är framförallt investerare i Kalifornien som varit intresserade av Chromogenics.

Plötsligt går han till angrepp mot en, som han tycker, lam entreprenörskultur i Sverige.

–Om entreprenörerna vågade gå ut till internationella investerare skulle många fler idéer bli framgångsrika företag, slår han fast.

Hösten 2005 fick de ytterligare 20 miljoner kronor från det amerikanska kemibolaget Dupont Ventures och Volvos investeringsbolag Technology Transfer. Då byggdes den första ­pilotanläggningen. Där producerar de nu visir till mc-hjälmar i liten skala.

–Vi vill visa att det går att tjäna pengar på produkten och hejda eventuella barnsjukdomar. Fönsterfilmen ska ju kunna fungera i 15 år under alla typer av väderförhållanden, flikar vd Bengt Åkerström in och frågar om vi vill se tillverkningens.

Nyfikenheten har stegrats under samtalet. Då och då skymtar de som jobbar därinne förbi bakom ett fönster. De bär mycket märkliga kläder.

–Först måste ni gå genom en sluss, säger Bengt Åkerström.

Vi tar av oss skorna och tar på skyddskläder, för väl därinne är damm absolut förbjudet.

–Det blir prickar på filmen, säger Andris Azens, den tekniska chefen. Han ser ut som en läkare i en film där man försöker ­hejda smittsamma sjukdomar i sin vita sparkdräkt.

Hjärtat i tillverkningen är en sputter, en maskin där filmerna beläggs – sputtras – med oxid. Än så länge sputtras bara små rutor till visiren, men de har nyligen fått 50 miljoner från tidigare ägare, Industrifonden och Bankinvest för att köpa en större sputter.

Till våren ska de investera i en ännu större maskin som utan avbrott kan belägga en hel rulle plastfilm. Först då kan det bli stordrift. Direkt efter jul ska de söka pengar för det, ­uppemot 150 miljoner kronor. Plats har de – bara 200 av 600 kvadratmeter nyttjas – och självförtroende. Fem potentiella maskinleverantörer är redan besökta.

De ser flera olika marknadssegment och det första efter visiren är bilbackspeglar.

–Den marknaden omsätter idag 2 miljarder per år och domineras av ett amerikanskt bolag. Men jag bedömer att vår teknik är bättre, säger Bengt Åkerström.

Även bilar och bussar är intressanta – redan idag har rena lyx­bilar som Mercedes och Ferrari dyra takglas som kan byta färg.

Och så husen, förstås. Där ligger de stora volymerna och den globala marknaden tros om tio år vara värd cirka 100 miljarder kronor per år.

–Lyckas vi med det här har vi ett nytt Volvo eller SKF, men vi är långt därifrån nu, säger Lars-Olof Bäckman.

Tills dess fortsätter rundorna hos presumtiva kunder och investerare.

Lars-Olof Bäckman skrattar till. I våras, berättar han, besökte han till och med staden Jiddah i Saudiarabien och det gigantiska byggföretaget Bin Laden Groups huvudkontor. Här styr Usama bin Ladens bror med järnhand och Lars-Olof fick lägga fram sin ­affärsidé i ett sammanträdesrum med plats för över 50 personer.

Det gick bra. Även där var fönstren kolmörka.