Det beror delvis på regelförändringar, men framförallt på att färre arbetade timmar och lägre löneökningstakt i lågkonjunkturens spår leder

till mycket svag ökning av lönesumman, som är den viktigaste skattebasen.

Det framgår av ett pressmeddelande från Sverige Kommuner och Landsting, SKL.

Minskningen av skattunderlagstillväxten motverkas endast till en liten del av att stigande arbetslöshet medför ökade inkomster av arbetslöshetsunderstöd och utbildningsbidrag.

Jämfört med SKL:s prognos från december 2009 är skatteunderlagstillväxten uppreviderad, vilket främst beror på att ny statistik tyder på att lågkonjunkturen inte kommer att slå fullt så hårt mot arbetsmarknaden som SKL trodde då.

"Mildare sysselsättningsnedgång och mindre brant uppgång i arbetslösheten ger också skäl att anta större löneökningar mot slutet av perioden, då vi även förutser större ökningar av pensionsinkomsterna", skriver SKL.

Skatteunderlaget påverkas också, med viss eftersläpning, av att nedgångar på världens börser har minskat AP-fondens tillgångar avsevärt. Via den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet bidrar detta till att en långsam

ökning av pensionsinkomsterna håller tillbaka skatteunderlaget 2010-2011. Återhämtningen i ekonomin och stigande börskurser leder så småningom till att bromsen i pensionssystemet börjar släppa. Ökad sysselsättning innebär också att löneökningstakten stiger och skatteunderlaget åter växer i hyfsad takt 2012 och 2013, enligt SKL.

SKL konstaterar att en låg pris- och löneökningstakt för närvarande dämpar såväl skatteunderlagstillväxten som fördyringen av kommunernas och landstingens kostnader. Den tilltagande skatteunderlagstillväxten från och med 2012 beror till viss del på större pris- och löneökningar. Ökningen i tillväxttakt är därför mindre i reala termer än då man räknar nominellt.