För den som driver eller vill starta företag, finns ett antal olika statliga stöd att ansöka om, i form av lån, lånegarantier och rena ­bidrag. Största aktören är Almi före­tagspartner, som ger olika ­typer av lån.

Nu har Nutek för första gången försökt få fram en samlad bild av vem det är som får pengarna, utifrån ett könsperspektiv. Rapporten, som SvD Näringsliv tagit del av, har lämnats in till Näringsdepartementet.

–Stöden går i större utsträckning till män än till kvinnor, och vi kan se att de belopp som går till kvinnor generellt är lägre, ­säger Henrik Levin, som är om­rådesansvarig för entreprenörskaps- och småföretagsanalys på Nutek.

Förra året var 35 procent av alla nyföretagare kvinnor, och det finns en uttalad vilja från rege­ringen att öka antalet kvinnliga företagare. Men trots det var det under 2006 bara Almis mikrolån som gick till fler kvinnor än män (53 procent). I Norrlandsfonden gick 7 procent av stödinsatserna till kvinnors företagande.

–Ibland kan enskilda aktörer göra mer för att nå kvinnliga före­tagare men den största påverkans­möjligheten finns i steget före, när insatsernas inriktning beslutas, säger Henrik Levin.

Beroende på vilka branscher och regioner som staten väljer att ­satsa på, får stöden olika effekter, menar han. Och Henrik Levin får medhåll av Anna-Stina Nordmark Nilsson, som är vd i branschorganisationen Företagarna. Hon har själv suttit med i Norrlandsfondens styrelse, och har sett hur det hela fungerar i praktiken.

–Pengarna är ofta riktade mot branscher med tyngre produktion inom trä och mekaniska ­delar, och där är det helt enkelt en överrepresentation av män, säger hon.

Anna-Stina Nordmark Nilsson menar att det är nödvändigt för politikerna att fundera över vilka branscher man vill ha sökande ifrån, redan när riktlinjerna för stöden sätts upp, eftersom det är där det avgörs om pengarna kommer att gå till några kvinnliga ­företagare eller inte.

Det är också Nuteks slutsats.

–Vi efterlyser en konsekvensanalys. Satsningar inom branscher där män är överrepresenterade kan vara motiverade, men man kan behöva lyfta blicken och se hur mixen av insatserna ser ut för att undvika sned­vridande ­effekter, säger Henrik Levin.

Huruvida kvinnor också i mindre utsträckning söker stöden, finns det idag ingen tillgänglig statistik på. Nutek vill ha ett krav på att alla aktörer samlar in sådana uppgifter.

Då skulle det bli möjligt att se om kvinnor får mindre stöd på grund av diskriminering, eller om de över huvudtaget inte kommit in med några ansökningar.

–Det kan ju också delvis handla om hur man lanserar stöden. Om man bara informerar på en teknik­mässa, då blir det bara en viss grupp som tar del av informationen, säger Henrik Levin.

Ninnie Öhlund är verksamhets­ansvarig på Reginoalt resurscentrum för kvinnliga entreprenörer i Stock­holm. Hon jobbar mycket med att stödja kvinnor som vill starta ­företag, och hon tror att en förklaring till snedfördelningen kan vara att kvinnor ofta är mer försiktiga med att låna pengar. Dessutom saknar de ofta den ­säkerhet som krävs för att få ett lån beviljat.

–De har sällan en egen för­mögenhet. Tittar man generellt på var kvinnor finns i yrkeslivet, så är det inom vården där de har sämre löner. Då har de inte kunnat bygga upp några besparingar, säger hon.

Anna-Stina Nordmark Nilsson på Företagarna påpekar också att kvinnor driver andra företag än män. Ofta finns de inom tjänstesektorn, ett område som handläggarna inte har samma inarbetade rutiner för att bedöma. Då är det lätt att man inte ser potentialen i en affärsidé.

–Vi måste förstå att det finns framgångsmöjligheter även i tjänsteproduktionen. Man måste helt enkelt bli bättre på att sätta regelverk och göra bedömningar av sådana verksamheter, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson.