Socialdemokraternas, miljöpartiets och vänsterpartiets ambitioner när det gäller skattepolitiken får tummen ned av den socialdemokratiske nestorn och förre finansministern Kjell-Olof Feldt.

Partierna har sagt att de kommer att återinföra förmögenhetsskatten om de vinner valet i höst och får mandat att bilda regering. Detta gör Kjell-Olof Feldt upprörd.

– Det är farligt och kommer att leda till att man gör fel investeringar eller helt enkelt röstar med fötterna och drar iväg med pengarna någon annan stans där den här osäkerheten inte finns.

Han pekar på att det är särskilt skadligt ”att skapa osäkerhet på just det här området”. Det handlar om de ”de mest långsiktiga investeringarna och de mest långsiktiga besluten som fattas av näringsliv och hushåll”.

Bara genom att föra upp förmögenhetsskatten till diskussion och nämna att man vill ge den en renässans kan ha gjort mycket skada, anser Feldt.

Det har framförts som en punkt där oppositionen vill vrida tillbaka regeringens förändringar på skatteområdet, dock utan att socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet gett några konkreta besked om hur det skulle kunna genomföras.

– Det är djupt beklagligt när vi inte vet annat än att det ska bli en förmögenhetsskatt. Men inte vad för slags skatt, på vilka förmögenheter och vilken storlek den ska ha, säger Kjell-Olof Feldt.

Han levererar kritiken mot sina partikamrater vid ett seminarium inför svensk och övrig nordisk ledande skatteexpertis.

Vid seminariet på måndagen behandlades en studie från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) om det svenska skattesystemet. Studien, som är författad av den danske nationalekonomen Peter Birch Sørensen, riktar in sig på vad som har hänt sedan den stora svenska skattereformen för snart 20 år sedan.

Kjell-Olof Feldt var den främste arkitekten bakom skattereformen och han tycker att det genom åren har gjorts ett antal olyckliga avsteg från den historiska skatteuppgörelsen.

– Differentieringen av momsen, det var resultatet av mycket skickligt och effektivt lobbyarbete från olika särintressen som upptäckte att de kunde få favör på andras bekostnad. Och den stora skandalen är väl egentligen halveringen av matmomsen, som man motiverade med att det framför allt skulle gynna låginkomsttagare med barn.

– Sedan har studier visat att det gjorde det inte alls, eftersom man med stigande inkomster tenderar att köpa dyrare mat. Det är 20-25 miljarder kronor som subventionerar folks ätande, säger Kjell-Olof Feldt till E24.

Han menar att det finns andra och mer effektiva instrument, exempelvis barnbidraget, om syftet är att stödja vissa prioriterade grupper bland barnfamiljerna.

Momssatserna är reducerade till 12 procent för livsmedel och bland annat hotellövernattningar samt till 6 procent för nyhetstidningar, kulturkonsumtion och idrott. Den allmänna momssatsen är 25 procent.

Enligt Kjell-Olof Feldt finns det en sak som man säga om skatterna i framtiden, vilket Peter Birch Sørensen dock inte behandlar i sin studie.

– Och det är att med all säkerhet så kommer vi att behöva höja skatteintäkterna med ungefär motsvarande fem procent av BNP under de närmaste 10-15 åren. Och det ökar kravet på det här systemet att det inte skapar snedvridningar och konkurrensproblem.

Dock kan den internationella utvecklingen, där många europeiska länder och stora delar av övriga omvärlden har problem med sina statsfinanser, spela Sverige i händerna.

För när andra länder tvingas strama åt finanspolitiken och täcka hål i finanserna med hjälp av skattehöjningar så innebär det att de närmar sig den svenska skattenivån.

– Det borde underlätta våra problem. Höjer man skatter i andra länder så betyder det att skattegapet mellan oss och dem minskar. För på nästan varje område ligger vi högst i dag. Så det kan bara gå åt ett håll.

– Men det är bara i det långa loppet. För kortsiktigt betyder det att det blir en allmän ekonomisk åtstramning i Europa och det gynnar oss inte alls, säger Kjell-Olof Feldt.

Men han tror också att det blir tvunget att höja skatterna i Sverige, inte bara i andra länder som har större statsfinansiella problem än vad vi har.

– De flesta länder har egentligen bara skattebaserna arbetsinkomster och konsumtion att jobba med. Och det är väl där man kommer att tvingas höja skatterna. Det är det man ser i Grekland, Spanien och Portugal. Antagligen måste den konservativa regeringen i Storbritannien göra det också.